Förändringsledaren identifierar utvecklingsbehoven

Förändringsledare Marja MustonenMarja Mustonen har mångsidig erfarenhet av vardagen inom social- och hälsovårdsbranschen och av olika typer av förändringar. Erfarenheten och regionalt samarbete är hennes verktyg i arbetet som förändringsledare.

Hur blev du förändringsledare i Aster Bothnia –projektet? Vad innebär förändringsledarens arbete i praktiken?
Jag blev övertalad att söka, sökte och fick platsen. Det var ett ganska stort steg att lämna det ”gamla arbetet” som serviceområdesdirektör vid Vasa social- och hälsovårdsverk, eftersom jag har trivts väldigt bra med arbetet de senaste 15 åren. Där ansvarade jag för en organisation, som producerar service inom både socialvården och hälsovården, men också för hela Österbotten. Jag har under åren samlat på mig erfarenhet och kunskap om vad som händer på området för social- och hälsovård och hur människor upplever och reagerar vid olika förändringar. Det här var även en betydande motivering till varför jag bestämde mig för att söka arbetet som socialvårdens förändringsledare.

En förändringsledare hjälper och stöder dem som arbetar inom regionens social- och hälsovårdstjänster att hitta de saker som behöver utvecklas. Då utvecklingsbehoven identifierats, börjar vi gå genom vilka verktyg som behövs för att de nya verksamhetsmodellerna ska kunna förverkligas och tas i bruk. Förändringsledarens uppgift är att försäkra att uppsatta mål uppnås och verksamhetsförändringen förankras i vardagen. Ledordet här är samarbete, för att det nya klient- och patientdatasystemet ska stöda och formas till en del av den nya välfärdssamkommunens service- och vårdprocesser.

Inom sote-sektorn lever hela landet i förändringens tidevarv. Hurudana förändringar borde sote-experterna i Österbottens förbereda sig på?
Arbetstagarnas kunnande inom social- och hälsovårdstjänster är vår centrala resurs. Ekonomiska realiteter, geografiska avstånd och personalresurser skapar ändå utmaningar för förverkligandet. Därför behöver vi hitta på nya sätt för genomförandet av service och vård, få så kallade hjälphänder till sote-personalen. Olika moderna sätt, så som digitala applikationer, nya klient- och patientdatasystemets lösningar med automatisering eller robotik kommer att kunna ge oss dessa hjälphänder i vardagen. På dessa sätt kan vi försäkra oss om att alla som bor inom verksamhetsområdet får den service och den vård de behöver.

Närservice kan alltså i framtiden vara ett läkarbesök som förverkligas virtuellt hemma i soffan. Det lönar sig även att tänka att samtidigt som vi utvecklar service för regionens invånare, utvecklar vi dem även åt oss själva. Exempelvis de elektroniska blanketter som hittas via kundportalen i det nya systemet tjänar såväl klienter, patienter som sote-personalen.

Vilka är de största utmaningarna med sote-integrationen i dagsläget enligt dig?
Jag vill svänga på steken och svara att den viktigaste förutsättningen för sote-integration är inställningen! Förändringen börjar från oss själva. Vi vill alla säkert arbeta så att klienter och patienter får den vård och den service de behöver så snabbt och så smidigt som möjligt. Det nya klient- och patientdatasystemet erbjuder oss bl.a. smidigare redskap för att förmedla klient- och patientuppgifter.

Många av de utmaningar som den framtida utvecklingen har är även beroende av lagstiftningen och de beslut som fattas i riksdagen, så som beslut gällande lagförslaget om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården.

Du lär vara en nattuggla. Vad händer då förändringsledare Marja Mustonen stänger av datorn efter en arbetsdag?
Mustonen slappar hela kvällen! Det kan betyda god mat eller filmkväll tillsammans med mannen, eller bänkidrott antingen på läktaren eller hemma i soffan – signatur en gång fotbollsmamma, alltid fotbollsmamma. På bakgården finns motionsmöjligheter, och som nyhetsfreak lämnar jag ofta att undersöka allt mellan himmel och jord inpå småtimmarna.

Tillbaka till projektnyheter