Det nya systemet suddar ut gränserna

”Munhälsovården har upplevts vara en separat funktion och borde komma närmare övriga hälsovården”, konstaterar Minna Ala-Rantala, som fungerar tillämpningsspecialist och systemhuvudanvändare inom munhälsovården vid Vasa stad.

Ala-Rantala deltar, tillsammans med övertandläkare Annika Nummela-Mänty från Vasa, övertandläkare Johanna Suikkanen från Korsholm och biträdande avdelningsskötare Tina Norrman-Berg från VCS, i Aster Bothnias regionala arbetsgrupper och i arbetsgrupper tillsammans med leverantören.

De yrkesutbildades behov och förväntningar konkretiseras genom behovet att sudda ut gränserna mellan de olika sektorerna.

”Det lyckas enbart om informationsgången görs lättare. Nu fås patientens uppgifter enbart via Kanta-tjänsten, inte direkt från hälsovården till munhälsovården eller tvärtom”, konstaterar Johanna Suikkanen.

”Vi är väldigt beroende enbart av de muntliga uppgifter som patienten ger oss, då ingen gemensam patientjournal för munhälsovården och primärhälsovården finns, och informationsflödet från specialsjukvården och Kanta också sker med viss fördröjning”, fortsätter Annika Nummela-Mänty.

Ett annat typiskt exempel är uppgifter från munhälsovården som borde finnas tillgängliga inför en patient som ska genomgå höftledsoperation. Före en operation behövs en kontroll vid munhälsovården och intyg över munhälsan.

Utöver användarvänlig och tillgänglig information önskar de yrkesutbildade någon form av impuls primärhälsovården och munhälsovården emellan i anslutning till vårdstigen. Exempelvis en impuls gällande en patients grundsjukdom så att den uppgiften också kan beaktas inom munhälsovården.

Aster logobild

Mot gemensamma verksamhetssätt

I Österbotten används i stor utsträckning exempelvis Abilita och Lifecare-systemen, men var och en använder dem i sin egen bubbla utan kontakt till anda organisationer eller konakt till primärhälsovården.

”I nuläget är de system som används relativt bra och fungerande i förhållande till andra system, men utrymme för förbättringar finns alltid” konstaterar Ala-Rantala.

Skillnader går alltså att hittas både i vilka system som används, och också i viss mån i sätten man arbetar.

Lagstiftningen styr givetvis hälsovårdsverksamheten, men lämnar utrymme för hur lagstiftningen tillämpas.

”Exempelvis förordningen gällande rådgivningsverksamhet, vilken anger att ett barn ska ha tre kontrollbesök före 7 års ålder. Om dessa kontrollbesök kan kommunerna dock själva bestämma, berättar Henrik von Schrowe, tillämpningsspecialist vid Aster Bothnia.

Von Schrowe koordinerar arbetet inom munhälsovårdens arbetsgrupp som en del av hälsovårdens projekt.

Kartläggning av tjänster och särdrag

Under planeringsprojektet har munhälsovårdens sakkunniga haft fokus på att kartlägga nuvarande systemfunktioner.

”Kartläggningen tydliggör hurdan teknik som används och vilka tjänster som byggts ovanpå dem”, berättar von Schrowe.

Till hjälp i arbetet har man haft bland annat Aster Bothnias servicearkitekter, som utrett vilka tjänster som erbjuds till olika åldersgrupper i kommunerna.

Regionens kommuner kommer ännu få kommentera och komplettera arbetsgruppens arbete och det material som kommer överlämnas till leverantören. Före planeringsprojektet avslutas, kommer munhälsovårdens systemleverantör Hygga att ge beställarorganisationerna ett förslag för utvärdering, som baserar sig på de funktionaliteter som behandlats under vintern. Arbetsgruppens arbete fortsätter alltså senare under våren och i höst då leveransprojektet inleds.