Som reseguide i Österbottens sote-utvecklingsarbete

Mirjam Jern-Matintupa

Erfarenhet av läkararbetet och internationella projekt hjälper Mirjam Jern-Matintupa upptäcka kritiska skeden på väg mot nya gemensamma verksamhetssätt. Hon uppmanar kommunernas sote-sakkunniga till aktivt deltagande i utvecklandet av våra egna och våra kollegors framtida arbetssätt och service för klienter och patienter.

Din tittel är hälsovårdens förändringsledare. Berätta om förändringsledarens roll i projektet?

Som förändringsledare ansvarar jag för att det tillsammans genomförda utvecklingsarbetet tas i bruk på bästa möjliga sätt.

Jag ser det själv lite som en guide-tjänst, först förklara vad målet är, vart vi är på väg och se till att alla får en möjlighet att påverka sin upplevelse och sedan se till att resan blir så smidig som möjlig och att alla når slutmålet utan större blessyrer. Och råkar någon ut för något på vägen så har jag förstahjälpen-väskan redo.

Från sjukvårdsdistriktets kommuner behövs många sakkunniga från olika social- och hälsovårdsfunktioner med i projektet. Varför skulle det löna sig för kommunerna att nu aktivt delta i projektet?

Nu finns det ett enastående tillfälle att påverka hur man vill jobba inom social- och hälsovårdsbranschen i Österbotten i framtiden. Det är en enorm möjlighet men samtidigt också ett ansvar, om du nu tycker att något sköts dåligt och borde utvecklas eller att något sköts utmärkt och borde fortsätta så kan du nu möjlighet att påverka detta, bli inte och bara titta på från sidlinjen.

 Visst kommer vi själva sedan att ansvara för utvecklingen i regionen, men nu då själva datasystemet byggs upp måste vi se till att det vi behöver och kommer behöva i framtiden finns med, och därför är det så viktigt att vara med från början.

Vilka tankar har du kring arbetet, nu när vi närmar oss planeringsskedet? Vilka förväntningar har du?

Det känns som att det är nu det börjar på riktigt. Fastän vi redan i flera månader och vissa redan i flera år har arbetat med upphandlingen och planeringen av projektet, så är det nu som själva projektet tar vid efter upphandlingsskedet. Vi får på riktigt, tillsammans med alla sote-experter och invånarna i kommunen, börja planera hur vi vill att social- och hälsovården skall se ut i regionen om några år och hurudana verktyg vi vill använda.

Jag ser också fram emot att få arbeta med de andra sjukvårdsdistrikten, kundorganisationen och Cerner för att få input och idéer av dem som man sedan kan använda sig av hos oss. Jag tror att vi kan ha mycket att lära oss av varandra där.

Projektets målsättning är att förenhetliga sote-tjänsternas verksamhetssätt. Hurudana sote-tjänster erbjuds i Österbotten år 2025?

Österbottens gemensamma mål är att erbjuda den bästa möjliga social- och hälsovården åt våra invånare oavsett var dom än befinner sej i regionen. Servicekulturen bör utvecklas att bättre motsvara personalens och invånarnas behov nu och i framtiden.

Jag hoppas att vi närmar oss en arbetskultur där vi är öppna till nya möjligheter och sätt att arbeta. Digitala och innovativa lösningar blir en del av sote-vardagen. Överlag hoppas jag att sote-vardagen blir smidigare för såväl personalen som kunderna.

Du är återflyttare. Vad fick dig att återvända till Vasa?

Jag är född och uppvuxen i Österbotten och även fast jag varit borta i 16 år finns det inte en jul eller en sommar som jag inte skulle ha firat i Vasa. Jag har hunnit utbilda mig till läkare och jobbat i Helsingfors med bl.a. sote-reformen och jobbat i London med diverse internationella projekt. Men som sagt, Vasa har alltid varit hemma och nu med egen familj var längtan tillbaka till Vasa så stark att så fort det erbjöds en möjlighet för oss att flytta hem så tog vi den.

När jag tog klivet bort från patientarbetet och mot att utveckla hälsovården gjorde jag det för att jag vill vara del av att skapa en lite bättre vardag både för dem som jobbar inom hälsovården och för patienterna. I och med Aster-projektet och min roll i det erbjuds jag nu en enastående chans att göra just detta.