Servicearkitekten ritar upp verksamheten

Satu JärvinenAster Bothnias servicearkitekt Satu Järvinen är egentligen en friluftsmänniska, men arbetsdagen består av att beskriva verksamhetsstrukturerna för social- och hälsovården i Österbotten. Teamarbete, samarbete och utvecklingsarbete har fascinerat Satu sedan första arbetsdagen.

Hur kom du med i Aster Bothnia –projektet?
Jag kom med som servicearkitekt i Aster Bothnia – projektet förra våren och har före det fungerat som projektchef vid 2M-IT. Jag har alltid varit intresserad av utvecklingsarbete, både för att lära mig nytt och för att utvecklas själv.

Jag är utbildad hälsovårdare och har arbetat med många intressanta och olika uppgifter, såväl med kundarbete som med förmannauppgifter. Jag har också arbetat för systemleverantören och har därigenom fått vara med och stöda social- och hälsovårdsfältets yrkesutbildade ur systemutvecklingens perspektiv, bl.a. ibruktagningen av eResepti. Med dessa erfarenheter och perspektiv anser jag kunna bidra till det gemensamma utvecklingsarbetet.

Vad gör Aster Bothnias servicearkitekt?
Servicearkitekten fungerar som del av helhetsarkitekturens team? Aster Bothnia använder som metod för helhetsarkitekturens verksamhetsutveckling och för den finska offentliga förvaltningen ämnade referensram JHS179. Målet för servicearkitekturens arbete är att beskriva målsättningen för Österbottens välfärdsområde, som vi i sin tur behöver för att kunna styra övriga perspektiv inom helhetsarkitekturen, dvs. data-, datasystems och teknologiarkitektur.

För tillfället kartläggs och beskrivs nulägets aktörer, service och processer. Jag beskriver alltså identifierad service och processer som visuella ritningar till arkitekturbanken.

Vilka är dina viktigaste samarbetspartners?
Teamarbete görs med helhetsarkitekturens olika aktörer. Ledningen för välfärdsområdets strategiarbete, utvecklare inom välfärdsområdets social- och hälsovård och välfärdsområdets informationsteknik. Jag har också tätt samarbete med projektcheferna inom Aster Bothnia.

Hurdana fördelar och konkreta resultat får en servicearkitekt till stånd?
Helhetsarkitektur innebär en helhetsbild av organisationens verksamhet och struktur, vilka möjliggör att en kontrollerad verksamhetsförändring kan förverkligas. Största fördelen med mitt arbete är troligtvis ritningarna, som hjälper till att gestalta servicens utvecklingsarbete.

Eftersom verksamhetsmiljön och organisationen ständigt är i förändring, föds ett tryck på att förändra organisationens funktionella och strukturella delar. Förändringarnas genomförande rationaliseras och möjliga nackdelar och störningar minskar, då vi känner till organisationens verksamhet och struktur samt olika beroendeförhållande enskilda delar emellan.

Vad ger dig avkoppling från arbetet?
Naturen under alla årstider är verkligen största glädjekällan. Jag är en friluftsmänniska och vi är för det mesta på vandring eller annars bara ute och njuter av naturen alla helger och semestrar. Några gånger per vecka inleder jag arbetsdagarna med en morgonlänk, vilket ger en härlig ”energiboost” och ett gott humör och en bra start på dagen. För tillfället ger solljuset mig positiv energi.

Satus länktips! Om du vill läsa mera om helhetsarkitektur och JHS 179 – referensramen, så hittar du mer information här.

Tillbaka till projektnyheter