text: Olli Hautero, överläkare / kärlkirurgi

Den rådande politiska atmosfären har säkert skapat orosmoment för framtida organiseringen av den specialiserade sjukvården i Vasa sjukvårdsdistrikt. I fråga om kärlkirurgin kan man konstatera att de planer som nu är under beredning inte på något sätt kommer att påverka den service som tillhandahålls vid sjukhuset. Vår verksamhet fortsätter i helt samma omfattning som tidigare. En avsevärd andel av våra patienter kan numera vårdas med endovaskulära tekniker av åtgärdsradiologer. Tillgången till dessa behandlingar har nu blivit bättre på Vasa centralsjukhus då vi fick en ny tjänst i åtgärdsradiolog för ett par år sedan. Det finns emellertid fortsättningsvis många patienter som inte kan vårdas med dessa mindre invasiva metoder och som måste genomgå en öppen kirurgisk reparation.

Inom kranskärlssjukdomarna fortsätter vi att behandla perifer obstruktiv artärsjukdom helt i samma omfattning som tidigare. I enlighet med rekommendationerna om god medicinsk praxis behandlas klaudikation primärt konservativt, dvs. genom att få patienten att sluta röka och anamma en motions- och hälsoinriktad livsstil. Dessutom spelar ASA- och statinmedicinering en viktig roll för alla patienter som lider av perifer obstruktiv artärsjukdom. Också hypertonin måste skötas väl. Om den konservativa behandlingen inte ger resultat kan patienten erbjudas invasiva behandlingar då detta anses motiverat. Patienter som lider av kritisk ischemi i benen ska hänvisas som brådskande till kärlkirurgin för fortsatta undersökningar. Framförallt ischemiska sår måste behandlas innan man blir tvungen att ty sig till amputation.

På Vasa centralsjukhus kan vi även genomföra s.k. hybridingrepp där vi kombinerar öppen kirurgiska och endovaskulära tekniker. Exempelvis så kan vi lägga in en stent i höftartären på samma gång som vi gör en bypassoperation i den nedre extremiteten. I framtiden kommer vi att utveckla både vår beredskap och våra lokaler för att vi ska kunna behandla allt mera krävande manifestationer av artärsjukdom med mindre invasiva hybridtekniker.

Behandlingen av bensår hos diabetiker kräver mångprofessionellt samarbete. Därför har vi på vårt sjukhus en endokrinologledd diabetesfotgrupp. Även kärlkirurgin är representerad i den här arbetsgruppen. Såren är långvariga och därför är vårdkostnaderna betydande. Diabetespatienter som lider av fotsår bör hänvisas till fotarbetsgruppen för bedömning i ett tillräckligt tidigt skede. Ifall man i samband med den perifera pulsstatusen upptäcker att patienten inte har någon puls i ankeln eller om man på basis av ABI-värdena och den kliniska bilden misstänker arteriell insufficiens ska diabetespatienter med sår hänvisas direkt till kärlkirurgin, liksom också övriga patienter med kritisk ischemi. Dröjsmål i vården av diabetiker i behov av revaskularisering ger ett klart sämre vårdresultat och ökar risken för amputation.

Behandlingen av bukaortaaneurysmer fortsätter nivåstrukturerat mellan centralsjukhusen och universitetssjukhusen. Intravenöst utförda stentgraftbehandlingar genomförs på universitetssjukhus. Öppen kirurgiska reparationer genomförs fortsättningsvis i Vasa. Gränsen för en elektiv reparation av bukaortaaneurysm hos män går vid en diameter på 55 mm. Hos kvinnor är den motsvarande gränsen 52 mm.

Carotiskirurgin bevarar fortfarande sin ställning och ska enligt den nya centraliseringsförordningen inte överföras till universitetssjukhusen. Den fortfarande tämligen sällsynta, men successivt vanligare, behandlingen av tilltäppningar i halspulsådern med stenter, genomförs på universitetssjukhus. Vi hänvisar dylika patienter efter övervägning från fall till fall till universitetssjukhus.

Också den accesskirurgiska behandlingen av diabetespatienter fortsätter som tidigare. Vid behandlingen av arteriell insufficiens i de nedre extremiteterna strävar vi efter att följa den rekommendation om god medicinsk praxis som uppdaterades 11/2016.

20.11.2017 Redaktion_Toimitus