I och med nya teknologiska framsteg, nya anestesipreparat- och tekniker samt framsteg inom den postoperativa vården, framförallt då det gäller postoperativ smärtlindring kan patienter vistas en allt kortare tid på sjukhuset. Inom dagkirurgin är den konvalescensperiod som sker hemma också central i vården av patienten.

Patienten ges ansvar för egenvården

I och med att vårdperioderna har blivit kortare har ansvaret för den postoperativa vården överflyttats på patienten, samtidigt som de förändrade vårdrutinerna har medfört att patientens behov av information samt kraven på och ansvaret för egenvården har tilltagit.

En framgångsrik vård förutsätter teamarbete

En dagkirurgisk patient vistas på sjukhuset enbart under den dag då själva ingreppet utförs. För att vården ska vara högklassig måste teamarbetet i alla faser av vården, dvs. från operationskön till den postoperativa konvalescensperioden, vara väl planerade i förväg. Den tidsmässigt korta dagkirurgiska vårdhändelsen ställer speciella krav på personalens kompetens och de utrymmen som används, men även på logistiken eftersom dessa utrymmen måste kunna tillgodogöras smidigt. Då framhävs vikten av den holistiska vården av patienten och teamarbetet, samtidigt som de mångprofessionella kunskaperna och färdigheterna intar en central ställning.

Vid patienthandledning är båda experter

I en kundorienterad patienthandledningssituation möts två sakkunniga: En patient som är medveten om och inser sina egna resurser, kunskaper och färdigheter. En sjukskötare som igen är specialist i vårdarbete och patienthandledning. Genom att fästa särskild uppmärksamhet vid handledningen kan man trygga vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Den har en påvisat positiv effekt på tillfrisknandet och utskrivningen.

Ett postoperativt samtal hem till patienten ger personalen feedback om hur operationen lyckats

Syftet med ett postoperativt samtal, dvs. ett samtal som tas till patienten efter en operation, är att stöda patienten och komplettera handledningen samt minska patientens behov av att söka sig till öppenvården. Med samtalet kan man få patienten att känna att man bryr sig om henne och tar ansvar för den fortsatta vården.

På den dagkirurgiska avdelningen har man som praxis att ringa patienter dagen efter att de har utskrivits från avdelningen. Samtal av den här typen rings till vissa förutbestämda patientgrupper, såsom gall-, tonsill- eller axelopererade patienter. I den postoperativa fasen betonas patientens bedömning av det egna hälsotillståndet och jämförelser med situationen före och efter operationen. Informationen om hur patienten har klarat av kvällen och natten efter operationen ger vårdpersonalen direkt feedback om hur väl den dagkirurgiska verksamheten har lyckats.

Utrett hos oss: Ett hemsamtal främjar patientens tillfrisknande

På den dagkirurgiska avdelningen gjorde man en undersökning om nyttigheten och nödvändigheten av postoperativa samtal. Syftet var att kartlägga innehållet i den dagkirurgiska avdelningens postoperativa samtal och bedöma vilken betydelse hemsamtalet har för patienten.

Patienterna upplevde hemsamtalet som nyttigt och som något som skänkte dem en trygghet, även om samtalet hos merparten av de patienter som deltog i undersökningen inte ledde till några ändringar i hemvården. Anvisningarna, såsom repetitionen av läkemedelsbehandlingen och sårvården, främjade tillfrisknandet och minskade patienternas behov av att ta kontakt med någon enhet inom hälso- och sjukvården. Några patienter nämnde att det lönar sig att ta kontakt med patienten för att man ska kunna trygga kvalitetssäkringen, i och med att det under samtalet kan framkomma saker som utgör komplikationshot. I dylika fall kan ett tidigt ingripande och en rask anvisning till vård skapa avsevärda besparingar. Ofta är vården av komplikationer mångdubbelt dyrare än den kostnad som själva åtgärden åsamkat.

86 procent av de tillfrågade skulle vid behov tagit kontakt med dagkirurgin. Priset för ett samtal och arbetsinsatsen för en telefonskötare är ekonomiskt billigare än en motsvarande vårddiskussion på en hälsovårdscentral, exempelvis om sårvård. De jourhavande stationerna och sjukhusen borde primärt reserveras för akuta situationer, såsom blödande och infekterade sår. Däremot kan handledning och kontroll av läkemedelsbehandling omsättas i praktiken också genom telefonhandledning. Telefonskötaren kan konsultera läkare samtidigt som läkarens möjlighet att skicka patienten ett e-recept till apoteket kan minska patientens behov av att söka sig till jouren.

Överläkaren för den dagkirurgiska avdelningen vid Vasa centralsjukhus har föreslagit att organisationen borde har en telefonskötare som finns på plats dygnet runt. Organisationens gemensamma mål är att förmå tillhandahålla en god patientupplevd vård.

18.08.2016 VKSadmin