Födoämnesallergier hos barn

Överläkare i barnsjukdomar,Tarja Holm, specialläkare i barnsjukdomar Lisa Kulppi, överläkare i hudsjukdomar Johanna Hagman, astmaskötare Nina Pöllänen.

Överläkare i barnsjukdomar, Tuija Viitanen, social- och hälsovårdsverket Vasa stad
Läkare Fredrika Collander, Korsholms hälsovårdscentral
Sjukskötare Päivi Onnela, Kaskö hälsovårdscentral
Hälsovårdare Marie-Therése Bondén, Närpes stads barn- och familjeservice

Vårdkedjans centrala målsättningar är att följa det nationella allergiprogrammet 2008–2018.

Anamnes, symtomhistoria, symtomdagbok enligt behov, digitalbilder av eventuella betydelsefulla eksem.
Det är inte nödvändigt att utreda allergin om barnet mår bra och växer normalt, symtomen inte är betydelsefulla eller blir värre.
Smörjningsråd åt alla (se vårdkedjan Atooppinen ekseema, VCS extranet, och God medicinsk praxis–rekommendation Atooppinen ekseema (enbart på finska)

Vid behov blodprov (specifika IgE-antikroppar) eller remiss till VCS polikliniker för barnsjukdomar eller hudsjukdomar för pricktest.
Vid behov elimination av ett enskilt basfödoämne (mjölk, vete-korn-råg) samtidigt som en remiss innehållande tillväxtkurvor görs till specialsjukvården.

Misstanke om komjölksallergi: en ammande mamma sätts inte på specialdiet, uppföljning och ev. vård sker inom primärhälsovården om bröstmjölk är enda föda.
Vid användning av mjölkersättning påbörjas komjölkshydrolysat i 1–2 veckor, om symtomen avhjälps sänds remiss till specialsjukvården för provokoation (remissens skyndsamhetsklass 1-7 dygn)
Misstanke om spannmålsallergi: om tarmbesvär bör celiaki uteslutas.

Pollenkorsallergier: symtomen är vanligen lätta att upptäcka, testresultat bör tolkas rätt, undviker om symtom, vid behov antihistamin. Specialdiet eller läkarintyg är inte nödvändiga.
Födoämnen som orsakar enskilda symtom och som är näringsmässigt obetydliga kan tillfälligt undvikas, senare försöker man systematiskt återföra dem till kosten.
Näringsterapeutkonsultation görs vid behov.

Främst misstanke om mjölk- och spannmålsallergi: diagnosen fastställs med eliminations-provokationstest.
Svåra symtom eller anafylaximisstanke.
Tillväxtstörningar.
Begränsad diet hos ett barn eller en ammande mamma.
Misstanke om svår nötallergi och man vågar inte provocera hemma.
Avslutning av eliminationsdieter lyckas inte med hemprovokation eller i primärhälsovården.
Övervägande av hyposensibilisering.

varför tilläggsutredningar behövs
symtomhistoria
hur länge amningen varat, i vilken ålder tilläggsföda påbörjats och nuvarande kost
övriga sjukdomar
kärnfamiljen
eventuella behandlingar som prövas (smörjningar, elimination osv.).

Diagnosen fastställs (se God medicinsk praxis-rekommendation "Ruoka-allergia (lapset)").
Enligt bedömning pricktest, blodprov (specifika IgE-antikroppar, komponentdiagnostik (sällan). Övervakad eliminations-provokationstest (som säkerställer diagnosen).
Läkemedelsrecept:

Specialersättning ad 2 år (+SVB-utlåtande).
Om barnet har enbart komjölksallergi, dieten annars är omfattande och barnet växer bra kan fr.o.m. 1 års ålder ges kalciumberikad soja-, havre- eller rismjölk som säljs i livsmedelsbutiker.
Antihistamin vid behov.
Adrenalinpenna vid anafylaxi.
Enligt specialläkares bedömning kalcineurininhibitor vid behov.
Rekommendationer för D-vitamin åt alla, kalciumtillägg vid behov.

Vid behov skolintyg för ett år.
Vid behov SVC-utlåtande för handikappbidrag.
Näringsterapeutkonsultation vid behov (åtminstone vid mjölk- eller spannmålsallergi).
Tidsbunden elimination, ny provokation med 6–12(–24) månaders mellanrum, enligt överenskommelse mjölk-, spannmålsallergi eller en svår reaktion i specialsjukvården.
Hyposensibilisering.

En kopia av besökstexter (med patientens/ vårdnadshavarens) samtycke:
- symtom,
- nuvarande diet,
- tillväxtuppgifter,
- eventuella behandlingar/medicineringar,
- fortsatt plan
Överflyttningsepikris när fortsatt vård och uppföljning överflyttas till primärhälsovården.

Uppföljning: symtom, hudens tillstånd, barnets tillväxt.
Utvidgning av dieten, provokationer hemma.
Förnyande av recept.
Senast vid 4–5 års rådgivningsbesök bedömer man dieten: ny provokation x 1/år, existerar onödiga eliminationsdieter, baserar dieter sig på eliminations-provokation?

Målsättningen är att avskaffa eliminationsdieter före skolåldern.
I skolåldern skall grundfödoämnesallergier (komjölk, vete, korn, råg, havre eller ägg) basera sig på en eliminations-provokationstest som genomförts under en läkares tillsyn.

Fr.o.m. 6 år: vid behov en remiss (IgE-förmedlad allergi) till specialsjukvården för bedömning av behovet av hyposensibilisering (mjölk, vete).
Om motståndskraften försämras i ett senare skede, kom ihåg att utesluta astma och pollenallergi.

Ruoka-allergia (lapset). Käypä hoito-suositus. 2015.
Atooppinen ekseema. Käypä hoito-suositus. 2016.
Lasten Ruoka-allergia -Oireista patomekanismeihin; Remes S., Kulmala P., Lääkärilehti 10.3.2017- 10/2017
Kenelle siedätyshoitoa; Kauppi P., Kukkonen A.K., Lääkärilehti 5.5.2017- 18/2017
Lasten allergiset sairaudet, Kaila M ym.
Lasten ruoka-aineallergiat hoitoketju, Vsvd 2014
Paassilta M, Järvenpää R, Ojanen V, Hyöty V, Pietilä S, Suoniemi K, Hasan T, Vehmaa-Suoja J, Mujunen S, Lassila P, Toijanen M, Schultz R, Hiltunen P. Lasten ruoka-allergian hoitoketju, Pirkanmaan sairaanhoitopiiri (18.6.2010). Lasten ruoka-allergian hoitoketju (PSHP)
Dunder T, Kuitunen M, Mäkelä M, Pelkonen A, Reijonen T, Valovirta E, allergiaohjelman sihteeristö. Lasten allergiat. Ohjeet ehkäisystä, diagnosoinnista ja hoidosta. Suomen Lääkärilehti 2011;18: liite 1-17.
Atooppinen ekseema, Hoitoketju, VKS extranet.
Kela