© Vasa sjukvårdsdistrikt 2017

Servicekedjans ansvarspersoner

  • Jan Olme, överläkare, barnneurologiska enheten, VCS
  • Kristiina Forsman, överläkare, barnpsykiatri, VCS
  • Alice Backström, socialdirektör, Korsholms kommun

Målgrupp

  • Barn och unga med symptom på ADHD i undersöknings-, vård- eller rehabiliteringsskedet.
  • Servicekedjan är avsedd för alla som i sin profession möter barn och unga med symtom på ADHD.

Målsättningar

  • Klargöra ansvars- och arbetsfördelning mellan specialsjukvården, primärhälsovården, socialvården och andra aktörer
  • Sträva efter att undersökningar görs enligt God medicinsk praxisrekommendation för ADHD och övriga vårdrekommendationer.
    • Grundläggande undersökningar och utredningar görs inom ramen för kommunernas bastjänster.
    • Stödåtgärder och service ska vara familjecentrerade.
  • Specialsjukvårdens tjänster ges på lika villkor inom sjukvårdsdistriktet.

Viktigaste symtomen

  • Barnets eller den ungas symptom väcker oro.
  • De vanligaste symptomen är ouppmärksamhet, överaktivitet, impulsivitet och svårigheter med exekutiva funktioner.

Viktigaste symtomen

Vårdens nivåindelning

  • Tidiga stödåtgärder, utredning och diagnostiska undersökningar hör till basservicens ansvarsområde.
  • Ställningstagande till diagnos görs inom specialsjukvården.Diagnos kan även fastställas inom primärhälsovården om där finns specialläkare eller annan läkare med tillräcklig erfarenhet och förtrogenhet med ADHD diagnostisering och vård (i enlighet med God medicinsk praxisrekommendationen för ADHD)
  • Uppföljning sker enligt individuella behov och diagnosens svårighetsgrad.

Diagnoskriterier

  • Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (F90.0) enligt kriterierna för den internationella sjukdomsklassificeringarna ICD-10 och DSM 5 (2013) för psykiatriska sjukdomstillstånd.
  • För ett diagnostiskt ställningstagande behövs en på förhand gjord kartläggning och insamlade förhandsuppgifter.
  • En diagnos baserar sig på en mångprofessionell bedömning och uppfyllande av diagnoskriterier.

Minneslista för diagnostisering

Stödåtgärder och utredningar inom bastjänsterna

  • Stödåtgärder (speciellt pedagogiskt stöd i dagvård och skola) inleds genast när barnet eller den unga uppvisar svårigheter i funktions- och inlärningsförmåga. Inledande av stödåtgärder är inte beroende av diagnos.
  • Vidare utredningar och undersökningar är inte nödvändiga om stödåtgärderna lindrar symtomen.
  • Föräldrarnas/övriga vårdnadshavares välmående, ork och behov av stöd uppmärksammas. Information om bl.a. aktuella stödgrupper, anpassningsträningskurser och övrig verksamhet kan fås via Vasanejdens ADHD förening r.f.
  • Olika frågeformulär (bl.a. intervju- och symtomkartläggningsblanketter) kan fungera som stöd vid kartläggning av symtom, och vid uppgörandet av vård- och serviceplan.

Stödåtgärder och utredning av ADHD symtom hos barn och unga

Socialvårdens stödformer för barnfamiljer

Rekommenderad användning av frågeformulär inom Vsvd

Behandling

  • Psykoedukation: rådgivning till barnet, anhöriga
  • Pedagogiska stödåtgärder i förskola och skola
  • Vid behov medicinska terapier (vanligen ergo-eller talterapi). Merparten  av terapierna bör förverkligas före barnets skolstart
  • Psykosociala stödformer (enligt vilka resurser som finns lokalt):
    • beteendeterapi
    • föräldrahandledning
    • ADHD/ nepsy-träning
    • psykoterapi
    • neuropsykologisk habilitering
  • Medicinering

Vård- och habiliteringsplan

  • Koordinering av vårdåtgärderna förutsätter att en individuell vård- och habiliteringsplan görs upp. En väl uppgjord plan fungerar som ett verktyg för att förutse barnets/ den ungas vård- och serviceprocess.
  • Planen görs upp först och främst inom primärhälsovården.
    • Planen görs upp inom specialsjukvården ifall symptombilden är komplicerad, och barnets helhetsuppföljning (t.ex. uppföljning av utvecklingen) sker inom specialsjukvården.
    • Den som ansvarar för planen identifierar vård- och habiliteringsbehoven.
  • Inom primärhälsovården kan koordineringsansvaret förslagsvis ligga hos rehabiliteringsgrupp, skolläkare/ skolpsykolog som del av elevvårdsgruppen, beroende på vilka resurser som finns lokalt och hurudan arbetsfördelning man kommit överens om.
  • I vård- och habiliteringsplan tas ställning till bla följande:
    • vårdformer,
    • eventuella medicinska terapier,
    • behov för kontakt till kommunens socialvård för bedömning av servicebehov,
    • pedagogiska stödåtgärder,
    • anpassningsträningskurser,
    • eventuella FPA-förmåner,
    • vidare målsättningar och uppföljning,
    • ansvarsfördelning,
    • vid behov kort beskrivning av barnets funktionsförmåga,
    • distribution.
  • Gällande tonåringar bör behovet av samarbete mellan olika yrkesgrupper lyftas fram, t.ex. vid olika övergångar, bl.a. övergång till andra stadiets utbildning.
  • Anvisningar i anslutning till habilitering (på finska)

Konsultationer/ remisser riktade till specialsjukvården

  • Konsultationer till specialsjukvården görs via telefon eller som elektronisk konsultation.

Barnneurologiska enheten

  • Barn i åldern 0-16 år.
  • Indikation för kontakt till barnneurologin är misstanke om neurologisk sjukdom eller skada (t.ex. epilepsi, hjärnskada, utvecklingsskada) eller om det samtidigt finns omfattande utvecklings- och inlärningsrelaterade problem.
  • Barn med ADHD misstanke som inte uppvisar omfattande tilläggsymtom som hör till barn- och ungdomspsykiatrins område, kan remitteras till barnneurologiska enheten om ställningstagande till diagnos inte är möjlig inom primärhälsovården (se även rubrik: Vårdens nivåindelning)

Ställningstagande till ADHD diagnos på barnneurologiska enheten 

Barn- eller ungdomspsykiatriska polikliniken

  • Barnpsykiatriska polikliniken: barn 0-12 år
  • Ungdomspsykiatriska polikliniken: ungdomar 13-17 år
  • Indikation för kontakt till barn- eller ungomspsykiatrin är om det till barnets symtombild även hör:
    • Psykisk ohälsa (t.ex. försämrad sinnesstämning, dålig självkänsla)
    • Problem i växelverkan mellan barnet/den unga och föräldrarna
    • Beteendeproblematik (t.ex. aggressivitet, trotsighet, asocialt beteende)

Ställningstagande till ADHD diagnos inom barn- och ungdomspsykiatrin 

Remissinnehåll

  • Respons från barnrådgivning
  • Fritt formulerat utlåtande från dagvård och skola
  • Lene bedömningens resultat (neurologisk bedömning av barn under skolålder)
  • Utlåtande från rådgivnings- eller skolpsykolog
  • ADHD-RS symtomkartläggningsblankett (resultatet av genomförd symtpomkartläggning)
  • Anamnes (laboratorieprov enl. behov)
  • Somatisk status
  • Grundneurologisk status

Om diagnos fastställs

  • Första informationen om diagnosen ges till familjen samt information om olika stödnätverk och anpassningsträningskurser. 
  • Information till t.ex. barnrådgivning och skolhälsovård (se: Responsepikrisens innehåll).
  • Rådgivning gällande olika speciallösningar till dagvård och skola.
    • Obs, inom basservicen finns ansvar för det konkreta ordnandet av specialarrangemangen och stödåtgärderna.
  • Om det inom specialsjukvården bedöms att barnet behöver tjänster från specialomsorgen kontaktas /sänds remiss till socialvården i barnets hemkommun.

Responsepikrisens innehåll

  • Screeningblanketternas poängtal
  • En beskrivning av hur barnet/den unga uppfyller de diagnostiska kriterierna
  • Uppföljningsanvisningar till rådgivnings- och skolläkare.
    • Läkemedelsuppföljning åtm. 1 x år samt vikt och blodtryckskontroll.
    • Läkemedelsuppföljning vid lindrig ADHD sker i första hand inom primärhälsovården, d.v.s. om situationen är stabil ett år efter läkemedelsbehandling som påbörjats i specialsjukvården.
  • Klar arbetsfördelning; specialsjukvårdens resp. primärhälsovårdens ansvarsområden.
  • Rekommendation om när ny kontakt till specialsjukvården kunde behövas 

Råd kring metylfenidat medicinering

Uppföljning

  • För uppföljningen ansvarar en läkare och ofta en av läkaren ledd mångprofessionell grupp.
  • Uppföljningsintervall kan anges i responsepikrisen, eftervårdsanvisningarna och i vård- och rehabiliteringsplanen. 
  • Barn och unga med dålig impulskontroll och svår aggressionsproblematik kan vara i behov tätare uppföljning.

Ny konsultation/remiss till specialsjukvården

  • Barnet eller den ungas funktionsförmåga försämras trots intensifierat stöd.
  • Symtomen orsakar fortsatta besvär.
  • Det uppkommer sådana problem/ symtom som inte tillräckligt kan skötas inom primärhälsovården eller inom de övriga bastjänsterna.

Patientanvisningar

Lagstiftning

Organisationer

Arbetsgrupp

  • Backström, Alice, socialdirektör, Korsholm (arbetsgruppens ordförande)
  • Ekelund, Jesper, ansvarsområdeschef för psykiatrin, VCS
  • Fagerström, Jessica, utvecklingsplanerare, Parempi Arki projektet
  • Forsman, Kristiina, överläkare, barnpsykiatri, VCS 
  • Grop, Eva, hälsovårdare, Korsholms HVC (Vörå kommun)
  • Grönroos, Jenny, psykolog, social- och hälsovårdsverket i Jakobstad
  • Hammar Maria, planerare, primärvårdsenheten, VCS (arbetsgruppens sekreterare)
  • Huhtikangas, Hanna-Mari, psykolog, ungdomspsykiatriska avdelningen, VCS
  • Ivars, Magdalena, läkare, Malax- Korsnäs HVC
  • Käld, Marika, rehabiliteringshandledare, VCS
  • Lassila, Mari, psykolog, Vasa stads familjerådgivning
  • Lundman-Evars, Helena, ledande psykolog, psykosociala enheten, samkommunen K5
  • Malakouti, Katharina, skolläkare, Korsholms HVC
  • Nyback, Sonja, utvecklingskoordinator, samkommunen K5.
  • Olme, Jan, överläkare, barnneurologiska enheten VCS
  • Sundell, Pi, ledande psykolog, Vasa stad
  • Viitanen, Tuija, barnläkare, Vasa stad
  • Widd, Christine, omsorgschef, Vörå kommun
  • Wik, Pia, planeringschef, VCS          

Servicekedjans uppföljning och uppdatering

  • Servicekedjan följs upp första gången ett år efter dess godkännande. Uppdateringen görs därefter vartannat år.
  • För uppdateringen ansvarar primärvårdsenheten på Vasa centralsjukhus och servicekedjans ansvarspersoner. Uppdateringen koordineras av primärvårdsenheten.
10.03.2020 Redaktion_toimitus