Vårdkedja för primär hyperparathyreos (PHPT)

© Vasa sjukvårdsdistrikt 2009. Senast uppdaterad 2013

Ansvarsperson

Otto Knutar, överläkare i endokrinologi, Vasa centralsjukhus

Det mest centrala

Primär hyperparathyreos är en vanlig orsak till hyperkalcemi.
Prevalensen inom den vuxna befolkningen är 0.1–0.4 % (prevalensen hos > 60-åriga kvinnor är över 1 %).
De flesta fall diagnostiseras av en händelse inom primärvården i symptomfritt skede.
Förhöjd kalciumhalt i serum förutsätter alltid undersökning av parathormon (PTH). Med ett PTH-värde som är förhöjt eller ligger på övre gränsen för referensvärdet fastställs i praktiken diagnosen primär hyperparathyreos.
Ett lågt PTH i kombination med förhöjd kalciumhalt i serum passar inte in på primär hyperparathyreos, och det är alltid anledning till brådskande endokrinologisk konsultation.
Ett förhöjt PTH i kombination med normal kalciumhalt i serum tyder på sekundär hyperparathyreos, som vanligen orsakas av njursvikt och D-vitaminbrist.
Bentäthetsmätning bör utföras på alla PHPT-patienter redan inom primärvården.
Tiaziddiureter är kontraindicerade för PHPT-patienter.
Kirurgiskt avlägsnande av adenom är enda kurativa vården vid PHPT. I praktiken uppfyller endast en del av patienterna kriterierna för kirurgisk vård. Uppföljningen av de övriga patienterna sker inom den öppna hälsovården.

Operationsindikationer

Ca-ion > 1.50 mmol/l eller fS-Ca > 2.90 mmol/l
Osteoporos/osteoporotisk fraktur
Njurstenar
Arbetsför patient och Ca-ion upprepade gånger > 1.40 mmol/l
Njursvikt, uppskattad GFR < 60 ml/min
Kvinnlig patient som planerar graviditet.

Den öppna hälsovårdens roll

Diagnostik
Uppföljning av patienter som inte uppfyller operationskriterierna (Ca-ion, S-D-25, Krea med ett års intervall och bentäthetsmätning med 2–4 års intervall).

Indikationer för remittering till specialsjukvården

Patienten uppfyller operationskriterierna
Diagnostiska problem/oklarheter
Hyperkalcemi, som inte beror på PHPT (lågt PTH)
Neuropsykologiska symptom och hyperkalcemi.