© Vasa sjukvårdsdistrikt 2013.

Ansvariga för vårdkedjan

Kontaktpersonerna på Vasa centralsjukhus:

  • överläkare i barnsjukdomar,Tarja Holm
  • specialiserande läkare i barnsjukdomar, Lisa Nyström
  • överläkare i hudsjukdomar, Kirsti Visa
  • biträdande avdelningsskötare, Lilian Åbonde-Wiitala
  • näringsterapeut, Johanna Niinikangas

Kontaktpersonen på Jakobstads sjukhus:

  • överläkare i barnsjukdomar, Johanna Granvik

Kontaktpersonerna i primärhälsovården:

  • hälsocentralläkare Päivi Rinne, Social- och hälsovårdsverket, Vasa stad
  • hälsocentralläkare Laura Kangasvieri, Hälsovårdscentralen i Korsholm
  • sjukskötare Päivi Onnela, Hälsovårdscentralen i Kaskö
  • hälsovårdare Marie-Therése Bondén, Hälsovårdscentralen i Närpes

 

Målsättning för vårdkedjan

  • Nationella allergiprogrammets 2008–2018 centrala budskap:
    • Stöd hälsan, inte allergin.
    • Stärk toleransen.
    • Ändra inställning till allergin, undvik inte allergen i onödan.
    • Identifiera och sköt allvarliga allergier i tid, förhindra försämringar.
  • Göra vårdpraxisen och kriterierna för behandling med specialdieter klarare och enhetligare.
  • Trygga informationsutbytet mellan hemmet, primärhälsovården, den privata sektorn och specialsjukvården.

 

Diagnostiska undersökningar och behandlingar som görs i primärhälsovården

  • Anamnes, symtomhistoria, symtomdagbok enligt behov, digitalbilder av eventuella betydelsefulla eksem.
    • Det är onödigt att utreda allergin om barnet mår bra och växer normalt och om symtomen inte är betydelsefulla eller blir värre.
  • Smörjningsråd åt alla (se vårdkedjan Atooppinen ekseema »  VCS extranet, och God medicinsk praxis–rekommendation Atooppinen ekseema»1):
    • Baskräm minst x 2/dygn (snöbollssmörjningsråd).
    • Under 2 år: 1 % hydrokortisonkräm x 1–2/dygn i 3–7 dygn.
    • 2-15 år: mild eller medelstark kortisonkräm x 1/dygn i 1–2 veckor.
  • Vid behov blodprov (specifika IgE-antikroppar, "RAST") eller remiss till VCS poliklinik för barn- eller hudsjukdomar för pricktest.
  • Vid behov elimination av ett enskilt basfödoämne (mjölk, vete-korn-råg) samtidigt som en remiss innehållande tillväxtkurvor görs till specialsjukvården.
    • Misstanke om komjölksallergi (typiskt ett spädbarn i 2–12 månaders ålder): remiss till specialsjukvården. En ammande mamma sätts inte på specialdiet. Specialersättning för dem som använder ersättning (barn under 6 mån: komjölkshydrolysat, barn över 6 mån: antingen sojamjölk eller komjölkshydrolysat) i 1–2 veckor för barn med hudproblem och i 2–4 veckor för barn med tarmproblem. Gällande skolbarn bör laktos-intolerans och celiaki uteslutas.
    • Misstanke om spannmålsallergi: om tarmbesvär bör celiaki uteslutas.
  • Pollenkorsallergier: symtomen är vanligen lätta att upptäcka, testresultat bör tolkas rätt, undviker om symtom, vid behov antihistamin. Specialdiet eller läkarintyg är inte nödvändiga.
  • Födoämnen som orsakar enskilda symtom och som är näringsmässigt obetydliga kan tillfälligt undvikas, senare försöker man systematiskt återföra dem till kosten.
  • Näringsterapeutkonsultation vid behov.

 

Indikationer för en remiss till specialsjukvården

  • Främst misstanke om mjölk- och spannmålsallergi: diagnosen fastställs med eliminations-provokationstest.
  • Svåra symtom eller anafylaximisstanke.
  • Tillväxtstörningar.
  • Begränsad diet hos ett barn eller en ammande mamma.
  • Misstanke om svår nötallergi och man vågar inte provocera hemma.
  • Avslutning av eliminationsdieter lyckas inte med hemprovokation eller i primärhälsovården.
  • Övervägande av hyposensibilisering.

 

Centrala uppgifter som krävs i remissen

  • Anamnes:
    • Varför tilläggsutredningar behövs, symtomhistoria.
    • Hur länge amningen varat, i vilken ålder tilläggsföda påbörjats, nuvarande kost.
    • Övriga sjukdomar.
    • Kärnfamiljen.
    • Eventuella behandlingsexperiment (smörjningar, elimination osv.).
  • • Undersökningar:
    • Hudens tillstånd, övriga fynd.
    • Tillväxtkurvor.
    • Eventuella laboratorieresultat.
  • Familjens kontaktuppgifter och behov av en tolk.

 

Behandling i specialsjukvården

  • Diagnosen fastställs (se God medicinsk praxis-rekommendation "Ruoka-allergia (lapset)"). Enligt bedömning pricktest, blodprov (specifika IgE-antikroppar, "RAST"), komponentdiagnostik (sällan). Övervakad eliminations-provokationstest (som säkerställer diagnosen).
  • Läkemedelsrecept:
    • Specialersättning ad 2 år (+SVB-utlåtande).
    • Om barnet har enbart komjölksallergi, dieten annars är omfattande och barnet växer bra kan fr.o.m. 1 års ålder ges kalciumberikad soja-, havre- eller rismjölk som säljs i livsmedelsbutiker.
    • Antihistamin vid behov.
    • Adrenalinpenna Jext® (eller Epipen®) vid anafylaxi.
    • Enligt specialläkares bedömning kalcineurininhibitor vid behov.
    • Rekommendationer för D-vitamin åt alla, kalciumtillägg vid behov.
  • Vid behov skolintyg för ett år.
  • Vid behov SVC-utlåtande för handikappbidrag.
  • Näringsterapeutkonsultation vid behov (åtminstone vid mjölk- eller spannmålsallergi).
  • Tidsbunden elimination, ny provokation med 6–12(–24) månaders mellanrum, enligt överenskommelse mjölk-, spannmålsallergi eller en svår reaktion i specialsjukvården.
  • Hyposensibilisering.

 

De centrala uppgifter som är nödvändiga i feedbacken

  • En kopia av besökstexter (med patientens (vårdnadshavarens) samtycke): symtom, nuvarande diet, tillväxtuppgifter, eventuella behandlingar/medicineringar, fortsatt plan (primärhälsovården följer upp att planen för utvidgning av dieten lyckas).
  • Slutgiltig feedback (överflyttningsepikris) när fortsatt vård och uppföljning flyttas över till primärhälsovården.

    Fortsatt vård i primärhälsovården

  • Uppföljning: symtom, hudens tillstånd, barnets tillväxt.
  • Utvidgning av dieten, provokationer hemma.
  • Förnyande av recept.
  • Senast vid 4–5 års rådgivningsbesök bedömer man dieten: ny provokation x 1/år, existerar onödiga eliminationsdieter, baserar dieter sig på eliminations-provokation?
    • Målsättningen är att avskaffa eliminationsdieter före skolåldern.
    • I skolåldern skall grundfödoämnesallergier (komjölk, vete, korn, råg, havre eller ägg) basera sig på en eliminations-provokationstest som genomförts under en läkares tillsyn.
  • Fr.o.m. 6 år: vid behov en remiss (IgE-förmedlad allergi) till specialsjukvården för bedömning av behovet av hyposensibilisering (mjölk, vete).
  • Om motståndskraften försämras i ett senare skede, kom ihåg att utesluta astma och pollenallergi.

    Litteratur

  1.  Dunder T, Kuitunen M, Mäkelä M, Pelkonen A, Reijonen T, Valovirta E, allergiaohjelman sihteeristö. Lasten allergiat. Ohjeet ehkäisystä, diagnosoinnista ja hoidosta. Suomen Lääkärilehti 2011; 18: liite 1-17.
  2. Ruoka-allergia (lapset), Käypä hoito –suositus. Duodecim 2009.
  3. Lasten allergiset sairaudet, Kaila M ym.
  4. Paassilta M, Järvenpää R, Ojanen V, Hyöty V, Pietilä S, Suoniemi K, Hasan T, Vehmaa-Suoja J, Mujunen S, Lassila P, Toijanen M, Schultz R, Hiltunen P. Lasten ruoka-allergian hoitoketju, Pirkanmaan sairaanhoitopiiri  (18.6.2010). «Lasten ruoka-allergian hoitoketju (PSHP)»3
  5. Atooppinen ekseema, Käypä hoito –suositus. Duodecim 2009.
  6. Atooppinen ekseema, Hoitoketju, VSC extranet.
  7. FPA
29.12.2015 primärvårdsenheten