© Vasa sjukvårdsdistrikt 2013. Uppdaterad 2018.

Ansvariga för vårdkedjan

Kontaktpersoner på Vasa centralsjukhus

  • Överläkare i barnsjukdomar,Tarja Holm, specialläkare i barnsjukdomar Lisa Kulppi, överläkare i hudsjukdomar Johanna Hagman, astmaskötare Nina Pöllänen.

Kontaktperson på Jakobstads sjukhus

  • Barnläkare Ann-Chalotte Hanner

Kontaktpersonerna i primärhälsovården

  • Överläkare i barnsjukdomar, Tuija Viitanen, social- och hälsovårdsverket Vasa stad
  • Läkare Fredrika Collander, Korsholms hälsovårdscentral
  • Sjukskötare Päivi Onnela, Kaskö hälsovårdscentral
  • Hälsovårdare Marie-Therése Bondén, Närpes stads barn- och familjeservice

Målsättning för vårdkedjan

Diagnostiska undersökningar och behandlingar som görs i primärhälsovården

  • Anamnes, symtomhistoria, symtomdagbok enligt behov, digitalbilder av eventuella betydelsefulla eksem.
  • Det är inte nödvändigt att utreda allergin om barnet mår bra och växer normalt, symtomen inte är betydelsefulla eller blir värre.
  • Smörjningsråd åt alla (se vårdkedjan Atooppinen ekseema, VCS extranet, och God medicinsk praxis–rekommendation Atooppinen ekseema (enbart på finska)
    • Baskräm minst x 2/dygn (snöbollssmörjningsråd).
    • Under 2 år: 1 % hydrokortisonkräm x 1–2/dygn i 3–7 dygn.
    • 2-15 år: mild eller medelstark kortisonkräm x 1/dygn i 1–2 veckor.
  • Vid behov blodprov (specifika IgE-antikroppar) eller remiss till VCS polikliniker för barnsjukdomar eller hudsjukdomar för pricktest.
  • Vid behov elimination av ett enskilt basfödoämne (mjölk, vete-korn-råg) samtidigt som en remiss innehållande tillväxtkurvor görs till specialsjukvården.
    • Misstanke om komjölksallergi: en ammande mamma sätts inte på specialdiet, uppföljning och ev. vård sker inom primärhälsovården om bröstmjölk är enda föda.
    • Vid användning av mjölkersättning påbörjas komjölkshydrolysat i 1–2 veckor, om symtomen avhjälps sänds remiss till specialsjukvården för provokoation (remissens skyndsamhetsklass 1-7 dygn)
    • Misstanke om spannmålsallergi: om tarmbesvär bör celiaki uteslutas.
  • Pollenkorsallergier: symtomen är vanligen lätta att upptäcka, testresultat bör tolkas rätt, undviker om symtom, vid behov antihistamin. Specialdiet eller läkarintyg är inte nödvändiga.
  • Födoämnen som orsakar enskilda symtom och som är näringsmässigt obetydliga kan tillfälligt undvikas, senare försöker man systematiskt återföra dem till kosten.
  • Näringsterapeutkonsultation görs vid behov.

Indikationer för en remiss till specialsjukvården

  • Främst misstanke om mjölk- och spannmålsallergi: diagnosen fastställs med eliminations-provokationstest.
  • Svåra symtom eller anafylaximisstanke.
  • Tillväxtstörningar.
  • Begränsad diet hos ett barn eller en ammande mamma.
  • Misstanke om svår nötallergi och man vågar inte provocera hemma.
  • Avslutning av eliminationsdieter lyckas inte med hemprovokation eller i primärhälsovården.
  • Övervägande av hyposensibilisering.

Centrala uppgifter som krävs i remissen

  • Anamnes:
    • varför tilläggsutredningar behövs
    • symtomhistoria
    • hur länge amningen varat, i vilken ålder tilläggsföda påbörjats och nuvarande kost
    • övriga sjukdomar
    • kärnfamiljen
    • eventuella behandlingar som prövas (smörjningar, elimination osv.).
  • Undersökningar:
    • hudens tillstånd
    • övriga fynd
    • tillväxtkurvo
    • eventuella laboratorieresultat.
  • Familjens kontaktuppgifter och ev. behov av en tolk.

Behandling i specialsjukvården

  • Diagnosen fastställs (se God medicinsk praxis-rekommendation "Ruoka-allergia (lapset)").
  • Enligt bedömning pricktest, blodprov (specifika IgE-antikroppar, komponentdiagnostik (sällan). Övervakad eliminations-provokationstest (som säkerställer diagnosen).
  • Läkemedelsrecept:
    • Specialersättning ad 2 år (+SVB-utlåtande).
    • Om barnet har enbart komjölksallergi, dieten annars är omfattande och barnet växer bra kan fr.o.m. 1 års ålder ges kalciumberikad soja-, havre- eller rismjölk som säljs i livsmedelsbutiker.
    • Antihistamin vid behov.
    • Adrenalinpenna vid anafylaxi.
    • Enligt specialläkares bedömning kalcineurininhibitor vid behov.
    • Rekommendationer för D-vitamin åt alla, kalciumtillägg vid behov.
  • Vid behov skolintyg för ett år.
  • Vid behov SVC-utlåtande för handikappbidrag.
  • Näringsterapeutkonsultation vid behov (åtminstone vid mjölk- eller spannmålsallergi).
  • Tidsbunden elimination, ny provokation med 6–12(–24) månaders mellanrum, enligt överenskommelse mjölk-, spannmålsallergi eller en svår reaktion i specialsjukvården.
  • Hyposensibilisering.

Centrala uppgifter som bör framkomma i feedbacken

  • En kopia av besökstexter (med patientens/ vårdnadshavarens) samtycke:
    • symtom,
    • nuvarande diet,
    • tillväxtuppgifter,
    • eventuella behandlingar/medicineringar,
    • fortsatt plan
  • Överflyttningsepikris när fortsatt vård och uppföljning överflyttas till primärhälsovården.

Fortsatt vård i primärhälsovården

  • Uppföljning: symtom, hudens tillstånd, barnets tillväxt.
  • Utvidgning av dieten, provokationer hemma.
  • Förnyande av recept.
  • Senast vid 4–5 års rådgivningsbesök bedömer man dieten: ny provokation x 1/år, existerar onödiga eliminationsdieter, baserar dieter sig på eliminations-provokation?
    • Målsättningen är att avskaffa eliminationsdieter före skolåldern.
    • I skolåldern skall grundfödoämnesallergier (komjölk, vete, korn, råg, havre eller ägg) basera sig på en eliminations-provokationstest som genomförts under en läkares tillsyn.
  • Fr.o.m. 6 år: vid behov en remiss (IgE-förmedlad allergi) till specialsjukvården för bedömning av behovet av hyposensibilisering (mjölk, vete).
  • Om motståndskraften försämras i ett senare skede, kom ihåg att utesluta astma och pollenallergi.

Litteratur

  • Ruoka-allergia (lapset). Käypä hoito-suositus. 2015.  
  • Atooppinen ekseema. Käypä hoito-suositus. 2016.
  • Lasten Ruoka-allergia -Oireista patomekanismeihin; Remes S., Kulmala P., Lääkärilehti 10.3.2017- 10/2017
  • Kenelle siedätyshoitoa; Kauppi P., Kukkonen A.K., Lääkärilehti 5.5.2017- 18/2017
  • Lasten allergiset sairaudet, Kaila M ym.
  • Lasten ruoka-aineallergiat hoitoketju, Vsvd 2014
  • Paassilta M, Järvenpää R, Ojanen V, Hyöty V, Pietilä S, Suoniemi K, Hasan T, Vehmaa-Suoja J, Mujunen S, Lassila P, Toijanen M, Schultz R, Hiltunen P. Lasten ruoka-allergian hoitoketju, Pirkanmaan sairaanhoitopiiri (18.6.2010). Lasten ruoka-allergian hoitoketju (PSHP)
  • Dunder T, Kuitunen M, Mäkelä M, Pelkonen A, Reijonen T, Valovirta E, allergiaohjelman sihteeristö. Lasten allergiat. Ohjeet ehkäisystä, diagnosoinnista ja hoidosta. Suomen Lääkärilehti 2011;18: liite 1-17.
  • Atooppinen ekseema, Hoitoketju, VKS extranet.
  • Kela
06.08.2018 Primärvårdsenheten