© Vasa sjukvårdsdistrikt 2018

Servicekedjans ansvarsperson

  •  Ida Knutar, biträdande överläkare, hudsjukdomar, VCS

Diagnoser  

  • Z01.5        Diagnostiska hud- och överkänslighetstest
  • L20.0        Atopiskt eksem (eczema atopicum)
  • L27.2        Dermatit orsakad av förtärda födoämnen (dermatitis ex cibo devorato)
  • K52.2        Allergisk och kostbetingad gastroenterit och kolit (gastroenteritis allergica/diaetica)
  • L50.0        Urtikaria
  • T78.3        Angioödem
  • T78.0        Anafylaktisk chock orsakad av reaktion mot födoämne
  • T78.1        Andra ogynnsamma reaktioner mot födoämne som ej klassificeras annorstädes
  • T78.2        Anafylaktisk chock, ospecificerad (plaga anaphylactica non specificata)
  • T88.7        Icke specificerad läkemedelsreaktion
  • L23.8        Allergiskt kontakteksem (eczema allergicum)
  • J30.4        Allergisk snuva, ospecificerad

Målsättningar med servicekedjan

  • Förenhetliga remisskriterierna och undvika onödiga undersökningar.
  • Förtydliga ansvarsfördelningen mellan primärhälsovården och specialsjukvården och mellan olika specialområden i specialsjukvården

Undersökningar och vård inom primärhälsovården 

En noggrann anamnes är nödvändig eftersom allergidiagnostiken baserar sig på den.

Symptomhistoria:

  • vilka symptom och hur kraftiga
  • vad och i hur stor mängd framkallade symptomen
  • symptomens begynnelsetidpunkt  
  • hur snabbt kom symptomen (omedelbar eller fördröjd reaktion)
  • hur utvecklades symptomen
  • vilka organ påverkades:
    • hudutslag
    • tarmsymptom
    • symptom i ögon och näsa
    • symptom från andningsvägarna

  • Vid behov fyller patienten i en symptomdagbok (både vuxna och barn).   
  • Som stöd för en noggrann och strukturerad anamnes för anafylaxipatienter används en anafylaxiblankett redan i första skedet, t.ex. på jourpolikliniken.
    • I anafylaxisituationer är det viktigt att utreda vad patienten har ätit och druckit under de föregående fyra timmarna.
  • I oklara situationer ombeds patienten att frysa in bitar av den mat som misstänks ge symtomen, spara ev. produktförpackning av vilken innehållsförteckning framkommer (t.ex. färdigmat, chokladstänger, kex) eller notera ingredienser i den mat som tillretts.
  • Patienten bör även tillfrågas om användningen av läkemedel och naturkostpreparat.
  • Arbetsrelaterade allergisymptomutreds inom arbetsplatshälsovården.

Allergiundersökningar                  

  • Primärhälsovården kan i utvalda fall undersöka olika specifika IgE- antikroppar i blodet vid misstänkt pollen- eller djurallergi eller vanligare matallergier. Ett positivt undersökningsresultat betyder nödvändigtvis inte kliniskt relevant symptomgivande allergi, utan anamnesen är avgörande.
  • Obs, specifika IgE-antikroppar och pricktest används båda för testning av IgE medierade allergier och är till sin känslighet ungefär likvärdiga.
  • Svåra allergiska symtom, som misstänks ha framkallats av nötter, kan vid behov utredas med allergen komponenter av jordnöt och hasselnöt.
    • Jordnöts allergenkomponenter: Ara h 1, 2, 3, 6 , 8 och 9 och hasselnöts allergenkomponenter:  Cor a 1, 8, 9 och 14.
    • Laboratoriekod/VSVD
      • jordnöt: 8681, 8682, 8683, 8684, 8685, 0579
      • hasselnöt: 8481, 8482, 8686, 8687

>> Ihotautien diagnostiset kokeet (enbart på finska)
>> Komponenttidiagnostiikka (enbart på finska)

 

Patienter med symptom i nedre luftvägarna

  • PEF- uppföljning (2 veckor före och efter användning av öppnande läkemedel), spirometri och bronkodilateringstest.  


Patienter med symtom relaterade till inomhusluft

  • IgE-medierad sensibilisering mot mögel kan vanligtvis inte relateras till fuktskador, därför är det inte ändamålsenligt att ta IgE-antikroppar mot mögel inom primärhälsovården. 
  • Vid utredning av symptom relaterade till fuktskador rekommenderas inte bestämning av IgG-antikroppar. 

>> Kosteus- ja homevaurioista oireileva potilas (God medicinsk praxisrekommendation, enbart på finska)

Vård och handledning

Vård av akut urtikaria (nässelutslag) som varat under sex veckor

  • I anslutning till urtikaria förekommer ofta också symptom i form av angioödem, men detta föranleder inte annat vård- eller remissförfarande.
  • Akut urtikaria förutsätter vanligen inte allergitester, eftersom orsaken sällan beror på en omedelbar allergi, om inte anamnesen klart tyder på det.

>> Urtikaria (enbart på finska)


Handledning vid lindriga symptom på matallergi, t.ex. korsreaktion på pollenallergi

  • För pollenallergiker kan allergiska korsreaktioner förorsakas av vissa färska grönsaker, frukt, kryddor och nötter.
  • Patienten kan själv följa med vilka födoämnen som ger symptomen (klåda och kittlande känsla i mun och svalg). Remiss till specialsjukvården för prick-test är vanligtvis inte nödvändigt.

Mag- och tarmbesvär som börjat först i vuxen ålder beror sällan på en omedelbar allergi, och är oftast inte en indikation för utförande av prick-test inom specialsjukvården.
>> Aikuisten ruoka-allergiat (enabart på finska)

Vård och patienthandledning för vuxna med lindrigt och medelsvårt eksem:

  • Atopiska hudutslag hos vuxna har ingen direkt koppling till IgE- medierade allergier, och är således inte en indikation för allergitester. Hos en del patienter kan IgE- medierade allergier (t.ex. födoämnen, djur, dammkvalster) förvärra atopiska hudutslag.

>> Atopiskt eksem (God medicinsk praxisrekommendation, enbart på finska)

Lindrigt eksem hos barn
>> Atooppisen ekseeman (God medicinsk praxisrekommendation, enbart på finska)

Vård av allergisk snuva
>> Allergisen nuhan hoito (Lääkärin käsikirja, 2016) (enbart på finska)

 

Indikationer för remittering till specialsjukvården

De mest framträdande symptomen hos patienten indikerar till vilket specialområde inom specialsjukvården remissen riktas.

Vuxna (över 16 år)

Patienten har haft en misstänkt anafylaktisk reaktion/ kraftig allergireaktion:

  • symptom från flera organ
  • inte enbart urtikaria/ angioödem
  • orsaken till symptomen är oklart

>> Hudpolikliniken VCS / Malmska sjukhusets lungpolikliniken i Jakobstad


Misstanke om överkänslighetsreaktion orsakad av läkemedel och patienten inte klarar sig utan läkemedlet och det inte finns ersättande läkemedel.

Vid misstänkt överkänslighet mot antibiotika sänds patienten för undersökning om det gäller misstanke om överkänslighet mot minst tre olika antibiotikagrupper, eller överkänslighet mot både penicillin- och kefalosporingruppens antibiotika
>> Hudpolikliniken VCS


Svårt atopiskt eksem hos vuxna (otillräcklig respons med lokal kortikosteroidbehandling):
>> Hudpolikliniken VCS

>> Atooppinen ekseema aikuisella (God medicinsk praxisrekommendation, enbart på finska)

Misstanke om kontaktallergi:

  • handeksem
  • kroniska eksem/ sår på benen
  • eksem i ansiktet, på ögonlock eller i hårbotten

>> Hudpolikliniken VCS


Misstänkt matallergi:

  • anafylaktisk reaktion eller upprepade svåra hud-, slemhinne-, eller tarmsymptom eller orsaken till symptomen är oklar

>> Hudpolikliniken, VCS

>> Aikuisten ruoka-allergiat (enbart på finska)

Kronisk urtikaria och/eller angioödem (som varat över 6 veckor):
>> Hudpolikliniken, VCS

Allergisk snuva:

  • Övervägande av hyposensibilisering(björk, gräs, dammkvalster)

    >> Polikliniken för öron, näsa, - och halssjukdomar, VCS
    >> Lungpolikliniken på Malmska sjukhuset, Jakobstad  

  • Om det även förekommer symptom i nedre luftvägarna eller astma
    >> Lungpolikliniken, VCS
    >> Lungpolikliniken på Malmska sjukhuset, Jakobstad 

>> Siedätyshoito (God medicinsk praxisrekommendation, enbart på finska)


Svåra symptom i de övre luftvägarna som inte svarar på behandling (nässteroider och antihistamin har prövats minst 2-4 veckor)

Svåra nedre luftvägssymptom som inte svarat på behandling:
>> Lungpolikliniken på VCS eller Malmska sjukhusets lungpoliklinik

>> Astma (God medicinsk praxis rekommendation, enbart på finska)


Bedömning av hyposensibiliseringsvård för insektsallergi (allmän reaktion pga geting- eller bistick)

  • IgE-antikroppar mot geting- och bigift testas först inom primärhälsovården.
    >> Lungpolikliniken, södra Österbottens centralsjuhus

>> Siedätyshoito (God medicinsk praxisrekommendation, enbart på finska)

 

Arbetsrelaterade allergiska symtom

  • Misstanke om arbetsrelaterad hudsjukdom (allergiskt kontakteksem eller kontakturtikari
    >> Hudpoliklinken (VCS)

  • Misstanke om arbetsrelaterad astma:

    >> Lungpkl (VCS eller Malmska sjukhuset)
    >> Arbetsmedicinska polikliniker (Södra Österbottens centralsjukhus eller ÅUCS)

  • Misstanke om arbetsrelaterad snuva:

    >> Polikliniken för öron-, näsa, - och halssjukdomar (VCS) eller
    >> Lungpolikliniken på Malmska sjukhuset i Jakobstad)
    >> Arbetsmedicinska polikliniker (Södra Österbottens centralsjukhus eller ÅUCS).

>> Ansvisningar för remittering till undersökning som gäller yrkessjukdom (Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt 2015, enbart på finska)

 

Barn

Anafylaximisstanke:
>> Barnpkl på VCS eller Malmska sjukhuset i Jakobstad

Misstanke om födoämnesallergi:
>> Barnpkl VCS eller Malmska sjukhuset i Jakobstad

  • Utreds om barnet inte växer bra, man misstänker basfödoämne eller om symptomen förvärras.
  • Födoämnen som är näringsmässigt oviktiga och inte har orsakat allvarliga reaktioner kan tillfälligt undvikas och sedan systematiskt återinföras.

>> Ruoka-allergia (barn) (God medicinsk praxisrekommendation, enbart på finska)

>> Vårdkedja för födoämnesallergier hos barn (Vsvd, 2013)


Medelsvårt eller svårt atopiskt eksem:

  • Barn under 2 år:
    >> Barnpolikliniken (VCS)
  • Barn över 2 år:
    >> Barnpolikliniken eller hudpolikliniken (VCS)

Inom Jakobstadsregionen (alla barn under 16 år):
>> Barnpolikliniken på Malmska sjukhuset i Jakobstad

Misstanke om läkemedelsallergi:
>> Barnpolikliniken (VCS /Malmska

Allergisk snuva som inte svarar på behandling (barn över 12 år):
>> Polikliniken för öron-, näsa- och halssjukdomar (VCS)

Symptom från nedre luftvägar:
>> Barnpolikliniken på VCS eller Malmska sjukhuset i Jakobstad

  • Återkommande utandningssvårigheter, stridor eller långvarig hosta(> 6v.) eller ofta återkommande hosta.
    • barn< 3år med riskfaktorer för astma och 2 konstaterade obstruktioner
    • barn< 3år utan riskfaktorer för astma och 3 konstaterade obstruktioner
    • barn> 3 år räcker med en konstaterad obstruktion i samband med infektion, ansträngning eller allergenexposition.

>> Vårdkedja för astma hos barn (Vsvd, 2013)

>> Lasten astman diagnostiikka ja hoito (God medicinsk praxisrekommendation, enbart på finska)


Centrala uppgifter som bör framgå i remissen

  • Anamnes (närmare anvisning se punkt: undersökningar och vård inom primärhälsovården)
  • Tydlig frågeställning, t.ex. vilka allergener som misstänks och som önskas undersökas, så att man på basen av detta kan planera vilka test-serier som görs.

Undersökningar och vård inom specialsjukvården

Pricktester utförs på VCS hudpkl. Även VCS öronpl, barnpkl och lungpkl använder hudpoliklinikens prick-testlaboratorium

  • I.c.-tester (d.v.s. intrakutantester)
    >> VCS hudpkl
  • Epikutantester
    >> VCS hudpkl
  • Läkemedelsprovokation (personer över 16 år)
    >> VCS hudpkl
  • Läkemedels- och födoämnesprovokation (barn under 16 år)
    >> Barnpkl vid VCS eller Malmska sjukhuset i Jakobstad
  • Allergenkomponentundersökningar  
  • Förverkligande av hyposensibiliseringsvård (björk, timotej)
    >> Polikliniken för öron-, näsa- och halssjukdomar VCS samt lungpolikliniken på Malmska sjukhuset i Jakobstad

  • Mer krävande diagnostik som gäller lungsjukdomar

>> Lungpkl vid VCS eller Malmska sjukhuset i Jakobstad
>> Ihotautien diagnostiset kokeet (enbart på finska)

Centrala uppgifter som bör framkomma i epikrisen

  • Kopia av patientjournaltext (med patientens/ vårdnadshavarens tillåtelse): symptom, eventuella vårdåtgärder/ medicinering, plan för fortsatt vård
  • Vårdsammandrag (epikris) när den fortsatta vården och uppföljningen förflyttas till primärhälsovården

Patientanvisningar  

Patientförening

Arbetsgrupp

  • Andersén Heidi, överläkare, lungsjukdomar, Vcs
  • Blokzijl Marja-Leena, specialläkare, barnsjukdomar, Vcs
  • Collander Fredrika, läkare, Korsholms Hvc
  • Hagman Johanna, överläkare, hudsjukdomar, Vcs  
  • Hammar Maria, planerare, primärvårdsenheten, Vsvd (arbetsgruppens sekreterare)
  • Hanner Ann-Charlotte, biträdande överläkare, barn- och ungdomsmottagningen och avdelningen, social- och hälsovårdsverket i Jakobstad
  • Herrgård Nina, skolhälsovårdare, Korsholms Hvc
  • Hjerpe Mia, sjukskötare, hudpolikliniken, Vcs
  • Iivonen Ilkka,läkare, Närpes Hvc
  • Knutar Ida, biträdande överläkare, hudsjukdomar, Vcs (arbetsgruppens ordförande)
  • Kujanpää Hanna, specialiserande läkare i allmän medicin, Vasa hvc
  • Kultalahti Tuula, astmaskötare, Kristinesstads hvc
  • Pöntinen Juhani, biträdande överläkare, öron-, näsa- och halssjukdomar, Vcs
  • Räsänen Maija, överläkare, lungsjukdomar, social- och hälsovårdsverket i Jakobstad
  • Salmela Helene, astmaskötare, Korsholms hvc, Oravais läkarmottagning
  • Talonpoika Satu, astmaskötare, Vasa hvc
  • Uitto Pälvi ordförande, Vasanejdens Astma- och allergiförening r.f.
  • Åstrand Ulla, ansvarig företagshälsovårdsläkare, Mehiläinen

Uppdatering av servicekedjan

  • Servicekedjan uppdateras vid behov efter två år.
09.07.2018 Laboratorio2