© Vasa sjukvårdsdistrikt 2014.

Servicekedjans ansvarsperson

  • Niclas Borgmästars, ortoped, Vasa centralsjukhus

Målsättningar

  • Att personalen inom primär- och företagshälsovården fäster uppmärksamhet vid vikten av förebyggande av artros både individuellt och på befolkningsnivå.
  • Att förenhetliga diagnostiken för patienter som lider av höft- och knäartros, vårdlinjerna inom den konservativa och operativa vården, grunderna för remittering till vård och rehabiliteringsmetoder.
  • Att göra vården av höft- och knäartrospatienter effektivare så att smärta förorsakad av artros minskar och patientens funktionsförmåga förbättras.

Undersökningar och vård inom primärhälsovården

  • Undersökningar och vård beror på artrosens svårighetsgrad.

Artrosens svårighetsgrad

  • Artrosdiagnosen baseras på de av patienten beskrivna symtomen, ledfynd som upptäckts i klinisk undersökning och radiologiska undersökningsfynd.

Symptom och fynd

Undersökningar inom primärhälsovården  

  • Vid behov utförda differentialdiagnostiska laboratorieundersökningar.

Differentialdiagnostik

Målsättningar med artrosvården

  • att behärska och lindra smärta,
  • att upprätthålla och förbättra funktionsförmågan,
  • att förhindra att sjukdomen förvärras. 

Prevention:

  • Det mest centrala i preventionen är viktkontroll, som jämsides med motion märkbart kan fördröja att artrosen förvärras. 

Primärprevention

  • Viktkontroll
  • Motion
  • Arbetsergonomi: minskning av upprepning/överbelastning
  • Ändamålsenlig vård av skador

Sekundärprevention

  • Till vården av upptäckt artros hör alltid sekundärprevention
  • Viktminskning för en överviktig patient är centralt: hänvisning till viktuppföljning hos skötare eller viktminskningsgrupp, vid behov till näringsterapeut
  • Patientföreskrifter ges, vid behov kan patienten hänvisas till motionshandledare eller fysioterapeut för att få handledning och rådgivning.
  • Knä- och höftartrospatientens direktiv: på svenska >> och finska >>.
  • God medicinsk praxis rekommendation >>

Konservativ vård inom primärhälsovården

Medicinfri vård: Konservativ icke medicinsk vård är grunden för vården av artros. Icke medicinska vårdformer är (1) patienthandledning, (2) viktminskning, (3) rörelse- och motionsövningar samt (4) hjälpmedel.

  1. Patienthandledning. Patientanvisningar vid knä- och höftartros:svenska >> och finska >>
  2. Viktminskning visar sig enligt undersökningar förbättra funktionsförmågan hos överviktiga knäartrospatienter.
  3. Rörelse- och motionsövningar. Vägled patienten att röra på sig – orörlighet gör inte gott åt lederna.
  4. Hjälpmedel och knästöd
    • Hjälpmedlen skall minska patientens symtom och befrämja funktionsförmågan (t.ex. promenadkäpp, kryckor, rollator, hjälpmedel för att klä på sig, wc-stöd).
    • Hjälpmedelsbehovet utvärderas av fysio- och arbetsterapeut och övriga sakkunniga inom hälsovården, som sköter patienter som lider av knä- eller höftartros.
    • Patienten kan från den egna hälsovårdscentralens hjälpmedelsutlåning låna behövliga hjälpmedel enligt anvisningar från hälsovårdscentralen eller sjukhuset.
    • Obs! Användning av knästöd är inte vanligt vid knäartros. Behovet av knästöd bedöms av läkare och/eller fysioterapeut vid behov. I special-fall kan betalningsförbindelse fås för anskaffning av knästöd, i annat fall skaffar patienten själv stödet.

Läkemedel som används

  • Medicineringen vid artros är individuell, patienten ges anvisningar att använda medicinering enligt behov.

Medicinering vid artros

  • Det är bra att klargöra för patienten, att medicineringen lindrar symtomen och att det inte finns läkemedel som botar artrosen eller gör sjukdomens framskridande långsammare.

Indikationer för remiss till specialsjukvården (operativ behandling)

Konsultation

  • Konsultation till specialsjukvården görs om:
    • patienten inte har haft tillräckligt stor nytta av konservativ vård,
    • patienten har invalidiserande symtom (smärta, värk, funktionsförmåga) och/eller hotande arbetsoförmåga,
    • artros konstateras i röntgenbilderna.

Artrospatientens remissuppgifter

  • grundsjukdomar (eventuella tidigare operationer i knän/höfter),
  • de viktigaste/avvikande undersökningsresultaten i remisstexten: Hb, krea, ProBNP, TnT, Hb-A1C,
  • ledsymtomens duration (månader eller år),
  • förverkligad konservativ vård (broskmediciner/ledinjektioner/fysioterapi),
  • den symtomgivande ledens status,
  • längd, vikt, BMI,
  • belastningsmärta och/eller vilovärk,
  • gångsträcka (km) – vad begränsar: höft/knäsmärta eller något annat?,
  • pågående medicinering, också tillfälliga värkmediciner,
  • patientens bakgrundsuppgifter (adressuppgifter, närmaste anhörig, speciellt gällande patient med minnessvårigheter, tolkbehov, möjlig hemvård/ hemsjukvård).

Indikationer för protesoperation

  • Invalidiserande symtom: smärtan som patienten beskriver eller värk och dessutom röntgenförändringar: i allmänhet gr III-IV enl. Kellgren-Lawrence klassificering (Gr I-IV).
  • Patienten önskar själv protesoperation.

Preoperativa anvisningar och förberedelse inom primärhälsovården efter att beslut om protesoperation har fattats

  • Efter operationsbeslut skall följande observeras:
    • Huden: Inga hudsår på kroppen eller rispor på operationsområdet
    • Tandläkarintyg: tandläkarbesök inom senaste 8 månader före operationen
    • Optg-röntgenbild skall ha tagits inom 12 månader före operationen
  • Träning före operationen:
    • Gymnastikprogram ges i samband med första besöket på polikliniken eller sändes hem, då patienten sätts i operationskö.
    • Patientanvisningar

Anvisningar år patienter inför knäprotesoperation

Anvisningar åt patienter inför höftprotesoperation

  • Optimering av patientens operationsskick för att trygga säker anestesi och operation:
    • Optimering av vården för grundsjukdomarna:
      • anemivård,
      • sockerbalans och kalium (diuretika medicinering),
      • blodtryckssjukdom
    • Höjande av grundkonditionen
    • Tobak och alkohol – paus eller helst avslutande.
  • Preoperativt poliklinikbesök:
    • Patienten kallas till preoperativa polikliniken 2 – 4 veckor före planerad operation.
    • Vid besöket träffar patienten endoprotesskötare, fysioterapeut samt opererande ortoped. 

TEP- patientens besök hos endoprotesskötare före operation

TEP- patientens besök hos fysioterapeut före operation 

  • Postoperativ fortsatt vård efter protesoperationen
    • Patienten utskrivs till hemmet 2 – 4 dagar efter operationen eller överflyttas till annan vårdinrättning för eftervård andra dagen efter operationen.

Kriterier för överföring till hemmet eller eftervård

 Rehabilitering efter operationen

  • TEP-kontrollerna förverkligas enligt en utlokaliserad modell hos kommunernas fysioterapeuter 4 och 6 veckor efter operationen.
  • Vid hemförlovningen/överföringen till eftervård sänder ortopediska avdelningens avdelningssekreterare ett sammandrag uppgjort av fysioterapeuten samt läkarens epikris till hälsovårdscentralen på patientens hemort, TEP- ansvaret till fysioterapeut. Hälsovårdscentralens fysioterapeut kallar patienten till kontrollbesök på hälsovårdscentralen.
  • Första kontrollen efter operationen förverkligas enligt följande:
    • knäkontroll: efter 4 veckor
    • höftkontroll: efter 6 veckor.
  • Om patienten har längre begränsningar görs kontrollen senare enligt status.
  • Kontrollbesök hos hälsovårdscentralens fysioterapeut

Kontrollbesök hos fysioterapeut på HVC

  • Härefter 1-3 individuella uppföljningsbesök som stöd för den egna träningen, då man uppmuntrar och understöder rörelse och träning på egen hand samt ger råd om lämpliga motionsformer.
  • Vid behov hänvisas patienten till träningsgrupp jämsides med det individuella programmet.
  • Uppföljningens slutbesök förverkligas med handledning av fysioterapeuten.

Efterkontroller och uppföljning

  • Röntgenbild tas av den opererade leden första dagen efter operationen
  • 3 månader efter operationen röntgenkontroll och besök på kirurgiska polikliniken hos läkaren som opererat.

Om det på efterkontrollen tre månader efter operationen inte framkommer något speciellt beträffande den opererade leden, överförs patientens kontroller till s.k. utlokaliserad uppföljning.

  • Då kallas patienten efter 5 år till röntgenkontroll på hälsovårdscentralen och en fysioterapeut kontrollerar status, som registreras i ImplantBD-programmet >>, där kirurgen granskar det. Information om undersökningarna sänds till patienten.
  • Uppföljningen fortsätter enligt ortopedens direktiv, i allmänhet är följande kontroll 10 år efter operationen och sedan enligt bedömning vart 3: je år.

Bedömning av arbets- och funktionsförmåga och yrkesmässig rehabilitering

Primärhälsovården/ företagshälsovården

  • Bedömningen av arbets- och funktionsförmågan skall i första hand göras inom primärhälsovården och/eller företagshälsovården.
  • Genast då ledbesvär har uppträtt bör man fästa uppmärksamhet vid förebyggande åtgärder.

Patienter i arbetslivet

  • Speciell uppmärksamhet bör riktas mot patienter vars arbete kräver upprepat knäböjande, extrema ställningar i leden och lyft av tunga bördor.
  • Patienten bör så tidigt som möjligt hänvisas till bedömning inom företagshälsovården, om artros hotar förmågan att klara sig i arbete.
  • Företagshälsovårdsdiskussioner (3-partsmöte) är nödvändiga om man anser att behov att göra arbetet lättare föreligger. Man bör tänka på behövliga hjälpmedel både hem och för arbetet.
  • Sjukskrivningens längd skall bedömas individuellt. Återkomsten till arbetet kan också förverkligas med hjälp av deltidsdagpenning.

Patienter i arbetsför ålder, ej i arbete

  • Observera hjälpmedelsbehovet
  • Sjukskrivningens längd bedöms individuellt
  • Samarbete med arbetskraftsmyndigheterna och folkpensionsanstalten
  • obs! Patienten kan behöva läkarutlåtande till arbetskraftsmyndigheterna över begränsningar i arbetsförmågan, förorsakade av artrosen.

Yrkesmässig rehabilitering

  • Yrkesmässig omskolning av knä- och höftartrospatienter kommer i fråga speciellt för unga och medelålders.
  • Åtgärder hörande till yrkesmässig rehabilitering skall vidtas, om arbetsförmågan och förtjänstmöjligheterna har väsentligt försvagats pga. knä- eller höftartros eller om hotande arbetsoförmåga föreligger under de närmaste åren, fast möjligheterna till vård och medicinsk rehabilitering tas i beaktande.
  • För äldre arbetstagare är de främsta åtgärderna inom den yrkesmässiga rehabiliteringen:
    • arbetsarrangemang,
    • förbättring av arbetsergonomin
    • arbetsplaceringslösningar
  • Specialsjukvårdens ortoped kan konsulteras ang. rehabilitering. 
  • Artrospatienten kan med läkarens B- eller E-utlåtande remitteras för utredning av rehabiliteringsbehov och -möjligheter via Folkpensionsanstalten eller arbetspensionsanstalten.
  • Olycksfalls- eller trafikolycksfallspatienter hänvisas till Försäkringsbranschens Rehabiliteringscentral (VKK)

Patientorganisationer

Vårdkedjans arbetsgrupp

  • Ordförande Kettunen Leena, överläkare, Social- och hälsovårdsverket i Vasa
  • Grannas-Honkanen Hedvig, överläkare (rehab), Social- och hälsovårdsverket i Vasa
  • Lindholm Maria, sjukskötare, Social- och hälsovårdsverket i Vasa
  • Salmensuo Kirsi, sjukskötare, Social- och hälsovårdsverket iVasa
  • Tonberg Nina, endoprotesskötare, Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad
  • Strandberg Elisa, ansvarig skötare, Korsholms hälsovårdscentral
  • Ljung Bengt-Johan, fysioterapeut, Korsholms hälsovårdscentral
  • Borgmästars Niclas, ortoped, Vasa Centralsjukhus
  • Martin Nina, endoprotesskötare, Vasa Centralsjukhus
  • Rauhala Nina, fysioterapeut, Vasa Centralsjukhus
  • Barkholt Inge-Brit, avdelningsskötare, Primärvårdsenheten, Vasa sjukvårdsdistrikt (5.6.2014)
  • Wadén Pirjo, tf. enhetschef för primärvårdsenheten, Vasa sjukvårdsdistrikt (uppdatering 13.10.2014 efter utlåtanden)

Uppdatering av servicekedjan

  • För uppdateringen ansvarar vårdkedjans arbetsgruppsordförande och specialsjukvårdens ortoped.
  • Primärvårdsenheten koordinerar uppdateringen.
  • Uppdatering görs vartannat år.

 

14.01.2016 primärvårdsenheten