© Vasa sjukvårdsdistrikt 2014.

Servicekedjans ansvarsperson

  • Kai Saariniemi, överläkare i plastikkirurgi, VCS

Allmänt

  • Användningen av undertrycksbehandling har ökat i vården av akuta och kroniska svårläkta sår. Det är bra att låta en läkare i en enhet med erfarenhet av sårbehandling fatta beslut om påbörjande och avslutning av undertrycksbehandling. Behandlingen kan genomföras i början inom specialsjukvården och därefter på en avdelning inom primärhälsovården, på hälsostationer eller i patientens hem med hjälp av hemsjukvården.
  • Undertrycksbehandling är kontraindicerad:
    • vid malignitet i såret,
    • vid fistelsår i kontakt med tarmen,
    • hos en patient med infektion,
    • vid betydande problem med blodflödet i artärerna,
    • vid allvarlig blödningsrubbning,
    • för patient som inte är samarbetsvillig.
  • Undertrycksbehandling kan användas för sår med nekrotisk vävnad och fibrinbeläggning efter kirurgisk rengöring eller revision.

Målsättning

  • Servicekedjans mål är att inom specialsjukvården och primärhälsovården förtydliga arbetsfördelningen i fråga om vuxna sårpatienter som skall genomgå undertrycksbehandling.
  • Utveckla multiprofessionellt samarbete i primärvården, socialvården och specialsjukvården, samt mellan dessa aktörer.
  • Lista över kontaktpersoner är uppdaterad.
  • Patientcentrerad verksamhet.
  • Kostnaderna för sårvård sjunker.

Målgrupp

  • Målgruppen för servicekedjan är patienten, de professionella som är ansvariga för sårvård inom primärhälsovården, specialsjukvården och socialvården.

Principer för vårdens nivåindelning

  • Basutredningar sker inom primärhälsovården.
  • Diagnostiseringen sker inom specialsjukvården.
  • Behandling och uppföljning bestäms individuellt utifrån diagnosen / enligt vårdbehovet.

Sårbehandling, undersökningar och åtgärder inom primärhälsovården

Förebyggande sårvård inom primärhälsovården.

  • Innan sår uppkommer är det synnerligen viktigt att sköta förebyggande åtgärder, t.ex.:
    • att observera och behandla hud / eksem på benen hos en patient med åderbråck > användning av stödstrumpor (att motivera och informera patienten),
    • vid förebyggande av trycksår bör man observera och genomföra bl.a. lägesändring, användning av en bra madrass eller luftmadrass,
    • patienten uppmuntras att sluta röka.
  • Innan man börjar behandla ett sår, bör man veta orsaken till såret.
  • Sårets ursprung ska utredas före inledande av lokalbehandlingen.

Sårbehandling

  • Sårbehandling inleds effektivt så fort ett sår uppstått, för vid försenad behandling minskar sannolikheten för läkning och sårläkningen drar ut på tiden.
  • Genomförande av adekvat lokalbehandling av såret: skölj såret med vatten, mekanisk rengöring och / eller kirurgisk rengöring (revision) samt val av lokalbehandlingsprodukt för såret. Ren såryta bidrar till sårläkning. Vården i övrigt beror på sårets grundorsak.
  • Att behandla bakomliggande orsaker till såret är absolut nödvändigt!
  • Sårets storlek mäts under varje behandlingsomgång.
  • Vårdanvisningar efterföljs systematiskt, vårdresponsen skall bedömas före ändring av sårbehandling. Digital fotografering av såret tas regelbundet. Bilden tas alltid från samma riktning. Bakgrunden borde vara gråaktig, god belysning vid fotograferingsstället och ett linjal bredvid såret. 

 

Undersökningar och åtgärder

  • Behövliga mätningar utförs (för bensårspatienter ankel-armtrycksindexmätning –ABI).
  • Bakterieprov från såret.
  • Vid behov röntgenundersökning (t.ex. vid misstanke om osteomyelit).
  • Vid behov tas provbit från såret.
  • Patientens nutrition utreds och effektiveras vid behov.
  • Patienten motiveras till att sluta röka.
  • Kontroll av behovet av specialmadrass, medicinska kompressionsstrumpor, specialskor, skoinlägg, avlastande hjälpmedel och teknik och det som behövs förverkligas. Mycket viktigt att patienten motiveras och informeras.
  • Patientens medicinering kontrolleras och optimeras
  • Behandling av grundsjukdomen (t.ex. DM)

 

Indikationer (orsaker) för remiss till specialsjukvården

  • Försämrat ABI-index.
  • Kritisk ischemi (brådskande remiss)
  • Trycksår, om läget hela tiden försämras
  • Patienter med kontakteksem – läget försämras
  • Långvariga sår, som man har försökt ”allt” med – problematiska sår
  • Långvariga sår – tagning av provbit
  • Sår som beror på olycksfall

 

Vart ska remissen skickas?

Den remitterande läkaren bör se efter att remissen är riktad till rätt specialområde:

  • Kirurgiska polikliniken:
    • Blodkärlskirurgi: Sår förknippade med blodkärl
    • Plastikkirurgi: Brännsår, trycksår, ärrbehandling, vanliga sår
    • Allmän kirurgi: Vanliga sår och sår på bröstkorgen
  • Inremedicinska polikliniken:
    • Sår i samband med diabetes (fotarbetsgruppen)
  • Hudsjukdomar:
    • Vaskuliter, hudproblem, pyoderma gangraenosum

 

De viktigaste uppgifterna som bör ingå i en remiss

  • Patientuppgifterna (personuppgifter, adress, TELEFONNUMMER, närmaste anhörig och dennes telefonnummer)
  • Har patienten en minnessjukdom
  • Har patienten hemvård/hemsjukvård och hur ofta
  • Diagnos enligt etiologi, om den är känd
  • Patientens grundsjukdomar (framför allt DM, ASO, immunosuppressiva sjukdomar)
  • Pågående medicinering (medicinens namn, styrka och dosering samt omega-3 / andra motsvarande naturkostpreparat)
  • Kända allergier
  • Olycksfall, venösa tromboser, infektioner och operationer som gäller sårområdet
  • Vikt / BMI
  • Nutrition
  • Tobaksrökning
  • Rörelse- och funktionsförmåga, tryckförhindrande åtgärder (bl.a. lägesbehandling, luftmadrass)
  • Såranamnes:
    • nuvarande sårbehandling
    • sårsmärta
    • digitalbild av såret (Bilderna bifogas remissen antingen elektroniskt eller om detta är svårt via post försedda med följebrev.)
  • Om provbit togs, skickas hela PAD-svaret med remissen
  • Resultat från bakterieodling och laboratorieprov
  • Skötarens sammandrag av sårbehandlingen
  • Kontaktuppgifter om vem som kan kontaktas om patientens vård – läkare/skötare och telefonnummer. 

Vården inom specialsjukvården

  • I specialsjukvården erbjuds alltid läkarbedömning och enligt läkarens ställningstagande vid behov en utredning av en multidisciplinärt team för diagnostik / behandling
  • Vid behov konsulteras andra specialområden
  • Bedömning av flera specialiteter vid behov (t.ex. kirurgi, hudsjukdomar, infektionssjukdomar)
  • Specialsjukvården gör en bedömning av behandlingen
  • Inledning och avslutning av undertrycksbehandling enligt specialsjukvårdens rekommendation
  • Specialsjukvården koordinerar vården.
  • Genast vid planeringen av undertrycksbehandlingen kontaktas den kontaktperson som ansvarar för undertrycksbehandling vid patientens hälsocentral. På det här sättet kan man på hälsocentralen förbereda sig för genomförande av behandlingen. Vid rapporteringen används ISBAR-metoden.

Epikrisuppgifter (redogörelse för sjukdomsförloppet och behandlingen)

  • Vad har man gjort för patienten inom specialsjukvården
  • Behandlingens mål
  • Metoder för att uppnå målen
  • Behandlingsrekommendation. Klara anvisningar för den fortsatta vården, plan för kontrollerna inom specialsjukvården, när sårbehandlingen sker inom primärhälsovården.
  • Konstaterade allergier vid sårbehandling
  • När behövs eventuellt en ny remiss eller konsultation om såret inte läks
  • Skötarens sammandrag över hur sårbehandlingen förverkligats.
  • Epikris och skötarens sammandrag skickas till den remitterande läkaren, till den hälsocentralläkare som ansvarar för den fortsatta vården och vårdpersonalen samt till patienten.
  • Patienten ges skriftliga vårdanvisningar.

Fortsatt vård inom primärhälsovården

  • Patienten överflyttas för vård inom primärhälsovården när undersökningarna är gjorda och behandlingen påbörjad samt vårdplanen är uppgjord.
  • Efter förhandsanmälan från specialsjukvården reserverar primärhälsovården alla nödvändiga tillbehör.
  • För den första behandlingen skickas sårvårdsmaterial med patienten från specialsjukvården. Därefter ansvarar primärhälsovården för materialet.
  • Primärhälsovårdens läkare är tillsammans med specialsjukvården ansvarig för uppföljningen och förverkligandet av patientvården
  • I den fortsatta vården följs rekommendationerna / anvisningarna i epikrisen.

Övrigt i anslutning till organiseringen av vården

  • Bedömningen av hemvårdsbehovet och ordnandet av hemvård, kontakt från specialsjukvården till hemkommunen vid behov redan i detta skede.

Servicekedjans uppdatering

  • Ansvaret för uppdatering har Primärhälsovårdsenheten inom Vasa sjukhusdistrikt, överläkaren för plastikkirurgi och sårskötarna på kirurgiska polikliniken.
  • Primärvårdsenheten koordinerar uppdateringen.
  • Uppdatering sker årligen.

Bedömning av servicekedjans effektivitet

  • Undertrycksbehandlingens effekt utvärderas efter ett år under en uppföljningstid av en månad, innan servicekedjan uppdateras.

Arbetsgrupp

  • Nyqvist Nina, avdelningsskötare / sårskötare, Jakobstad – Social- och hälsovårdsverket, Avdelning 6
  • Östman Marianne, primärskötare, Jakobstad – Social- och hälsovårdsverket, Läkarmottagning
  • Björklund Matts, hvc-läkare, Jakobstad – Social- och hälsovårdsverket
  • Åkerholm Susanne, biträdande överläkare i kirurgi, Jakobstad – Social- och hälsovårdsverket
  • Salmela Helene, hälsovårdare, Oravais hälsocentral, Läkarmottagning
  • Djupsjöbacka Gerd, hälsovårdare, Oravais hälsocentral, Hemsjukvården
  • Lundberg Lise-Lott, sjukskötare, Oravais-Vörå-Maxmo hälsovårdscentral, Vörå hälsostation
  • Bärg Leila, sjukskötare, Oravais-Vörå-Maxmo hälsovårdscentral
  • Enlund Britt-Susann, sjukskötare, Korsholms hälsovårdscentral
  • Nordlund Birgit, sjukskötare / leg. sårsk., Hälsovårdsservice, Social- och hälsovårdsverket, Vasa stad
  • Äkäslompolo Heidi, sjukskötare, Hälsovårdsservice, Social- och hälsovårdsverket, Vasa stad, Bäddavdelning
  • Söderback Anna, sjukskötare, Malax-Korsnäs hälsovårdscentral
  • Långström Ann-Christine, primärskötare, Malax-Korsnäs hälsovårdscentral , Bäddavdelning
  • Lindblom Eva-Stina, sjukskötare, Malax-Korsnäs hälsovårdscentral, Bäddavdelning
  • Yrjans Jennie, hälsovårdare, Närpes hälsovårdscentral
  • Bäckström Solveig, sjukskötare, Närpes hälsovårdscentral, Hemsjukvården
  • Nissfolk Marlene, sjukskötare, Närpes hälsovårdscentral, Bäddavdelning
  • Lehtola Nina, sjukskötare, Kristinestads hälsovårdscentral, Bäddavdelning
  • Rantala Jaana, sjukskötare, Kristinestads hälsovårdscentral, Mottagning
  • Granholm Märtha, sjukskötare, Kristinestads hälsovårdscentral, Hemsjukvården
  • Skoglund Gun-Viol, sjukskötare, Vasa centralsjukhus, Inremedicinsk avdelning EP
  • Hagman Johanna, överläkare, Vasa centralsjukhus, Hudpkl
  • Ahonen Vineta, avdelningsskötare, Vasa centralsjukhus, Hudpkl
  • Vehkoja Stefan, avdelningsskötare, Vasa centralsjukhus, Kir.pkl
  • Gullfors Taina, sjukskötare / sårskötare, Vasa centralsjukhus, Kir.pkl
  • Maunuksela Tetta, sjukskötare / sårskötare, Vasa centralsjukhus, Kirpkl
  • Lehti Anne-Mari, sakkunnig inom vårdarbete, Vasa centralsjukhus,  operativa klinikgruppen
  • Valtamäki Pirkko, sjukskötare / sårskötare, Vasa centralsjukhus, Bäddavdelning T2
  • Saariniemi Kai, överläkare / plastikkirurgi, Vasa centralsjukhus
  • Barkholt Inge-Brit, avdelningsskötare, Vasa sjukvårdsdistrikt, Primärvårdsenheten

Källor

  1. Diabeetikon jalkaongelmat – Käypä hoito >>
  2. Haavan alipaineimuhoito >>
  3. Haavan alipaineimuhoidon turvallisuus ja vaikuttavuus>>
  4. ISBAR. Sairaanhoitajaliitto>>
  5. Krooninen alaraajahaava – Käypä hoito>>
  6. Kroniskt bensår -God medicinsk praxis>> (kortare svensk version, övers.anm.).
  7. Sinisalo, Essi (2012). Alipaineimu haavanhoidossa: Kuvaesitys Vaasan keskussairaalan poliklinikalle>>
  8. Västra Götalandsregionen, Södra Älvsborgs sjukhus, Riktlinje Undertrycksbehandling vid sår >>

VCS-anvisningar

Instruktioner avsedda för personalen:

  • Lokalvård av sår
  • Lokalvård av infekterat sår 
  • Vård av venöst bensår 
  • Vård av trycksår
14.08.2017 Redaktion_Toimitus