Då man tillfrisknar efter en sjukdom, operation eller skada betyder inte att man måste ligga stilla i sängen. Passiv bäddvila är en enorm förändring för hela kroppen, i och med att kroppen bara hålls i skick om människan belastar den och rör på sig. Kinestetik är ett arbetssätt där målet är att stöda och främja människans funktionsförmåga och möjligheter att själv reda sig i vardagen. Det är ett sätt att närma sig ett bra, individuellt och rehabiliterande vårdarbete.

Den 10 mars slutförde 20 anställda vid Vasa centralsjukhus en fördjupad kurs i kinestetik. Kursen gav dem verktyg för ett patientorienterat vårdarbete. Det kräver tid att lära sig kinestetik och tillämpa det i det egna arbetet.

– Kinestetik är inget som man kan lära sig snabbt, utan det kommer med tiden via det egna arbetet, berättar fysioterapeut Kirsi Hagström som själv bekantade sig med kinestetik då hon bodde i Schweiz. Hagström håller utbildningar i kinestetik runt om i hela Finland.

– Kinestetik är inte en samling av tekniker utan ett övergripande sätt att tänka och vara medveten om hur människokroppen fungerar. I kinestetik aktiveras människan till rörelse. Rörelse hjälper människan att iaktta miljön och bevara funktionsförmågan. Människan har naturliga rörelsemönster och genom att aktivera dem kan man få kroppen att fungera själv. En patient i dåligt skick lyfts inte under armarna och i byxlinningen, utan hon kan hjälpas att stiga upp själv. I kinestetik tillgodogör man människans egna, individuella resurser samtidigt som man bemöter människan respektfullt, berättar Hagström.

Också personalen belastas mindre

Ofta så intar patienterna en passiv roll då de vistas på sjukhus. Det här gör att tillfrisknandet inte aktivt kommer igång. Den bråda arbetstakten hos vårdarna signalerar till patienterna att de är ett föremål för vården. Med tanke på rehabiliteringen är det enligt Hagström synnerligen viktigt att ta till vara på de resurser som patienterna har i den stunden och att stöda dem till aktivitet, eftersom det på lång sikt kommer att vara dem till nytta.

– En sjuk människa är alltid långsammare än en frisk människa. Det vet var och en av oss som till exempel haft feber. Det är ofantligt viktigt att lära sig att ge patienten tid för att hon ska förmå delta i den egna vården efter sina egna resurser. Och inte hjälpa för mycket eller för litet. Många av dem som deltagit i utbildningen har blivit förvånade över hur mycket patienterna klarar av då de bara ges tid och möjlighet att delta. Det är fråga om små saker, kroppsfunktioner som sakteliga aktiveras. Kinestetik kräver engagemang, men är också bra för yrkespersonerna i vården. Det upplevs både fysiskt och psykiskt tungt att flytta och mobilisera en patient som är i dåligt skick. I vården genomför man många lyft som belastar både vårdaren och patienten. Det känns som en stor belastning i vårdarnas kropp, men också som en extra belastning och spänning i patientens kropp. Då är det lätt hänt att patienten blir sängliggande, vården förlängs och vården upplevs som allt tyngre. Kinestetik hjälper såväl vårdare som patienter att minska på belastningen och påverkar välbefinnandet och hälsotillståndet hos både vårdare och patienter på ett positivt sätt, konstaterar Hagström.

Genom kinestetikutbildningen lär sig yrkespersonerna att bättre förstå den person som de assisterar och på så sätt att se varje människa som en individ med egna resurser som denna kan tillgodogöra.

 

 ryhmäkuva kinestetiikkakurssilaisista gruppbild av deltagar i kursen

Skötare Lise-Lott Södergård på den onkologiska avdelningen slutförde den fördjupade kursen i mars och berättar följande om kinestetik:

– Kinestetik har öppnat upp mina ögon för hur man med små medel och liten ansträngning kan stöda patienterna i att hjälpa sig själva och använda egna krafter. Samtidigt tvingar det mig, som snabb och effektiv skötare, att ta det lugnare och ge patienten mera tid vilket är bra för båda parter. Kinestetik är både logiskt och självklart. Jag är så tacksam att jag fått chansen att gå skolningen.

 

 

09.08.2017 Redaktion_Toimitus