Serviceområdet för barn publicerade sin andra eFöräldrarådsförfrågan vårvintern 2018. Genom förfrågan ville man kartlägga informationsförmedlingen mellan vårdplatsen och föräldrarna.

Vi fick följande svar på frågorna:

1.a) Hur vill ni helst få information om t.ex. ert barns tidsbokning eller läkares/sjukskötares texter/intyg som rör ert barn, såsom texter från mottagningsbesök, fortsatta vårddirektiv, rehabiliteringsplaner, olika bilagor osv?

Svarsfördelningen var följande. Föräldrarna fick välja flera olika alternativ:

Svarsfördelningen

Svaren i viktighetsordning gällande all kontakt och  information var följande:

  1. Per brev med posten
  2. Mina kanta -sidor
  3. Textmeddelande
  4. Telefon
  5. E-post

1.b) Vill du ännu precisera hurdan information du önskar få via det alternativ du valt?

Vi fick sammanlagt 66 svar. Av svaren var 45 svenskspråkiga och 20 finskspråkiga. Ett svar var tomt.

Från svaren framkom följande:

  • Även om brev via posten och Mina Kanta -sidor utsågs i första hand som bästa informationskällor gällande all information, upplevdes textmeddelanden som viktiga för tidsbokningen. Information om tidsbokning via textmeddelande önskades av 30 föräldrar av totalt 66. Även påminnelse om bokad tid upplevdes som positivt. Systemet är redan i bruk.
  • I brådskande ärenden önskades helst telefonkontakt.
  • Texter, intyg och rehabiliteringsplaner från barnets mottagningsbesök önskades via Mina Kanta -sidor. Att föräldern inte har tillgång till barnets uppgifter i Mina Kanta -sidor efter att barnet fyllt 10 år upplevdes som negativt.
  • Möjligheten att använda e-post i informationsförmedling ansågs vara obetydlig. E-post används för tillfället inte eftersom VCS inte har tillgång till krypterad e-post).
  • Brev ansågs som viktigt i fråga 1a) då det är fråga om läkarens och sjukskötarens texter, intyg som rör barnet, texter från mottagningsbesök, fortsatta vårddirektiv, rehabiliteringsplaner och olika bilagor. Beträffande tidsbokningen ansågs brev vara ett dåligt alternativ. Det här påverkades av den långsamma och delvis osäkra postgången. Speciellt om kallelsen skickas med kort varsel, ansågs användning av vanlig post som ett dåligt alternativ.
  • I några svar tog man fram även språkets betydelse (eget modersmål/ lättläst) mm.
  • Man önskade texter i Mina Kanta -sidor på familjens eget språk.
  1. Har du fått ditt barns vårdföreskrifter eller annan motsvarande information på eget modersmål?

    Antalet svar var 159 och fördelades enligt följande:

bild av svarsfördelningen

 

  1. Hur viktigt upplever du att få barnets uppgifter på eget modersmål?

De svarandes antal var 161 och fördelades enligt följande:

Bild av svarsfördelningen

  1. Vad annat vill du framföra angående ovanstående tema?

Antalet svar var 49. Frågan besvarades av 33 svenskspråkiga och 16 finskspråkiga föräldrar.

Från svaren framkom följande:

Språkfrågorna kom starkt fram i svaren. Språkets betydelse i vårdkontakten och på mottagningarna betonades  i 39 av svaren enligt följande:

  • Man önskade att vårdpersonal och läkare i vårdkontakten pratar barnets modersmål. Detta upplevdes som viktigt i alla de svar som berörde språket. I svaren betonades önskan om att man använder barnets/familjens språk för att undvika missförstånd. Eget modersmål ger också barnet/familjen en känsla av trygghet.
  • Man önskade att sekreterarna behärskar båda inhemska språken, då föräldrarna kontaktar den vårdande enheten per telefon, eller då sekreteraren tar emot barn/familjen i anmälningen till polikliniken.
  • I flera svenskspråkiga svar framkom att mottagningstexter och intyg kommit hem på finska, även om familjen är helt svenskspråkig. Någon av föräldrarna kunde kanske finska men hade varit tvungna att översätta texten via Google -översättning. Även att läkaren pratat finska på mottagningen upplevdes som besvärligt.
  • Man önskade information på ett språk som barnet och föräldrarna förstår. Här menade man då antagligen att information som kommer hem borde vara förståeligt och lättläst.
  • I svaren betonades också vikten av att läkaren förklarar för barnet vad hen kommer att göra under mottagningen. Här upplevde man att språket hade stor betydelse.

I enstaka svar kommenterades väntetider, bemötande, tidsbokningsbrev, Mina Kanta -sidor, yrkesskicklighet och tidsbokningsärenden:

  • Man tackade för gott arbete och en empatisk personal som kunde både finska och svenska.
  • Man önskade färgglada och roliga tidsbokningsbrev för barnen.
  • Viktigt att i tidsbokningsbrevet nämna var mottagningen eller besöket kommer att ske och även vad vården gäller (vissa barn kan ha flera olika hälsoproblem, varför man kan ha besök på många olika enheter i sjukhuset).
  • Ett elektroniskt tidsbokningssystem önskades som föräldrarna själv kunde använda t.ex. med ändring av bokad tid i samband med uppföljningsbesök.

Vi är tacksamma för alla svar som vi fick via förfrågan. Svaren ger oss viktig  information om hur vi i framtiden kan utveckla och förbättra barnenhetens information. Era svar hjälper oss i framtiden att satsa ännu mera på sådan information som våra klienter och deras föräldrar upplever som viktig. Kundinriktad och kundvänlig verksamhet är A och O i vårt arbete.  Svaren ger en bra utgångspunkt för den framtida utvecklingen av verksamheten.

08.04.2019 Redaktion_Toimitus