Serviceområdet för barn publicerade i slutet av året 2019 eFöräldrarådets enkät som genomfördes för fjärde gången. Enkäten avslutades i slutet av maj 2020. Vi fick sammanlagt 37 svar. Covid19-pandemin hade möjligen medverkat på svarsintresset. Tack för alla svaren och feedbacken vi fick!

I den fjärde enkäten frågade vi era åsikter gällande den information och handledning som ni har fått angående ert barns sjukdom. Handledning av patienter och information av olika slag är en viktig del av vårt arbete och vi vill utveckla det ständigt.

Resultat

1. Har ni enligt er uppfattning fått tillräckligt handledning och information gällande ert barns sjukdom?

Man kunde ge svar på frågan på skalan 1-10 ( 1= riktigt dåligt, 10 = riktigt bra).

Medelvärdet för svaren var 6.8. Alla barnenheter var med: Barnavdelningen 7.5, Barnpolikliniken 7.0, Barnneurologiska enheten 6.6, Barnjouren 6.5, Hemsjukhuset för barn 6.3, Intensivövervakningen för nyfödda 6.0.

2. Vad har varit bra och vad har varit dåligt med handledningen/informationen? Hurudan information hade ni velat ha?

Svar på öppen fråga hade kommit 21 stycken.

Det upplevdes som positivt att det aktuella ärendet behandlades på ett lugnt och sakligt sätt så att föräldrarna förstod vad det var frågan om. Det att skötaren och läkaren själva var lugna och positiva (leende) fick föräldrarna att känna sig lugna och mindre oroliga. Även tilliten till läkaren blev större då läkaren var lugn. Det att läkaren lyssnar på föräldrarna och tror på vad de säger ansågs också vara viktigt.

Det att man inte berättar ordentligt åt föräldrarna vad som skall ske, var en källa till missnöje. Att alltid veta vad som skall ske och hur man skall förbereda sig ansågs vara viktigt. En genomgång av vårdprocessen är alltså viktig så att både barnet och föräldrarna kan bättre förbereda sig inför olika situationer. Det framkom också att föräldrarna vill ännu noggrannare veta om uppföljningen fortsätter på sjukhuset, om kontrolltiden automatiskt skickas hem eller om man bör reservera den själv. Att vänta på mottagningen samt om det blev förseningar på mottagningen upplevdes som negativt.

Som önskemål framkom bl.a. man skall prata s.k. klartext, utan medicinska termer (”latin”). Mera tid för olika handlednings- och informationsbesök önskades också. Användning av olika färgkoder och skyltning för att hitta rätt bland mottagnings- och åtgärdsenheterna var ett annat förslag som framkom.


3. Hur eller på vilket sätt vill ni att handledningen skall ske?

Svarsalternativen var muntlig handledning, skriftlig handledning, digital handledning (video, tablett, dator osv) eller annat sätt (hur?)

Av de svarande önskade 97 % muntlig handledning, 57 % skriftlig handledning, 14,3 % digital handledning och annat sätt 5,7 %. Förslag till annat sätt kom två; praktisk handledning vad gäller vårdapparater som lånas hem till patienten samt att använda sig av färger.

Av svaren kan man konstatera att muntlig handledning och information anses som den viktigaste formen men man behöver de skriftliga anvisningarna till stöd för de muntliga.

18.09.2020 Redaktion_Toimitus