Budgeten för samkommunen för välfärdsområdets första år utgår ifrån kommunernas budgeter från det gångna året med vissa justeringar. I budgetförslaget beaktas de kostnadsökningar som uppstår i och med att redan fattade beslut om ökade volymer, nya eller utökade verksamheter realiseras under slutet av år 2021 eller från och med år 2022.

Verksamheten som överförs från kommunerna och hur den finansieras kan inte direkt jämföras med den nya verksamheten och dess finansiering. I välfärdsområdet deltar kommunen i finansieringen av den lagstadgade verksamheten oavsett om kommunen kunnat ge just den servicen tidigare eller ej (till exempel barnskydd). I kommunernas verksamhet har de administrativa och de gemensamma kostnaderna budgeterats på den egna enheten, men i välfärdsområdet vältras kostnaderna över alla verksamhetsenheter och på så sätt ingår de i enheternas kostnader. Det har även funnits skillnader i kommunernas bokföringspraxis.

– 2022 års budget utgör grunden för välfärdsområdet som sedan finansieras av staten. Därför är det viktigt att finansieringen är på en realistisk nivå och att vi inte underbudgeterar verksamheten, säger ekonomidirektör Lena Nystrand.  

Lönejusteringar och hyror stora utgiftsposter

Budgeten innehåller en 2 procents marginal för lönejusteringar. En del kan användas till avtalsenliga löneförhöjningar och resten till löneharmoniseringar i den nya organisationen.

– Harmoniseringen av löner är ett stort projekt som kommer att ta flera år. Kollektivavtalsperioden går också ut i början på 2022. I budgetberedningen är det svårt att förutspå vilka villkor de nya avtalen kommer innehålla, berättar Lena Nystrand.  

En av de största ändringarna är hyressättningen. Hyrorna kan inte jämföras med tidigare år, eftersom nivån på interna hyror varierat kraftigt i kommunerna. I regel hyr man fastigheter av kommunerna och kommunerna har satt ett avkastningskrav på 6 procent av det tekniska nuvärdet, vilket ställvis leder till mycket stora ökningar, totalt 12,9 miljoner. Totalt blir hyran för alla lokaliteter 36 miljoner euro, varav 27 miljoner går tillbaka till kommunerna som hyresinkomst och resten till utomstående hyresvärdar.

De totala verksamhetskostnaderna för välfärdsområdet beräknas det första verksamhetsåret uppgå till 709,4 miljoner euro, varav 357 miljoner euro är personalkostnader, 240,8 miljoner euro köptjänster och 53,3 miljoner euro materialkostnader. Medlemskommunernas betalningsandelar uppgår till 644,6 miljoner euro. Andra intäkter kommer från försäljning av specialiserad sjukvård, avgiftsintäkter av klienter och patienter, hyresinkomster, stöd och understöd.

Servicestrategi

I planeringen av välfärdsområdets service följer man servicestrategin, som utarbetats utgående från befolkningens behov. För att sätta upp målen har man genom många olika mätare granskat välmåendet och hälsan hos barn, unga och familjer, personer i arbetsför ålder samt äldre personer. Målet för alla åldersgrupper är att man ska ingripa tidigare än i nuläget för att förhindra både sociala problem, hälsobekymmer och allvarliga sjukdomsformer.

– I den gemensamma organisationen har vi mycket större möjligheter att se till helhetsbilden av människan och arbeta mångprofessionellt. Vi vill förbättra kundens möjligheter att delta och påverka.

Det finns nog att göra då välfärdsområdet ska förverkliga all lagstadgad service i hela området. I nuläget förverkligas servicen ojämnt i de olika kommunerna. Jämlik tillgång till service styr utvecklingen av servicen och i framtiden syns detta som bland annat nya digitala tjänster.

Styrgruppen drar riktlinjer för personalens språkkunskaper

Österbottens välfärdsområde är Finlands tvåspråkigaste välfärdsområde och personalens språkkunskapskrav måste övervägas noga. Språkkunskapskraven fastställs i behörighetsstadgan, där det står hur mycket finska och svenska man behöver kunna i olika uppgifter.

På sitt föregående sammanträde beslöt styrgruppen att återremittera förslaget till behörighetsstadga och utsåg en arbetsgrupp som fick i uppgift att ta fram förslag på riktlinjer för personalens språkkunskaper.

I enlighet med arbetsgruppens förslag gav styrgruppen följande riktlinjer:

Lokala förhållanden beaktas

De lokala förhållandena och behoven varierar mycket i välfärdsområdets kommuner. Personalens gemensamma språkkunskap behöver möta det verkliga behovet. I rekryteringsprocessen tas olika lokala skillnader i beaktande genom skräddarsydda lösningar.

Språklig kompetens belönas

Goda språkkunskaper betyder mera betalt. Välfärdsområdet uppmuntrar personalen till att utveckla sina språkkunskaper och erbjuder personalen möjligheten att stärka sina språkkunskaper genom fortbildningar/utbildningsstigar samt genom egna språkprov.

Språken planeras och följs upp

Enheterna kan delas in i svenskspråkiga, finskspråkiga eller tvåspråkiga enheter. På enspråkiga enheter krävs inga språkkunskaper i det andra inhemska språket. Gemensamma funktioner som gäller hela välfärdsområdet är tvåspråkiga. Språken planeras och följs upp kontinuerligt och systematiskt som en del av kvalitetsarbetet.

Positiv särbehandling

Finland lider av brist på arbetskraft, och därför är det utmanade att rekrytera ny personal till välfärdsområdet. Orsakerna kan bland annat vara brist på behöriga sökanden i hela landet eller det geografiska läget. Personer med utländsk bakgrund har av naturliga skäl svagare kunskaper i våra nationalspråk och de kan få positiv särbehandling gällande språkkunskapskraven. Det här gäller även de specialiteter där det är svårt att rekrytera personal.

Arbetet fortsätter så att riktlinjerna tas i beaktande i behörighetsstadgan.

 

Förutom budgeten, behörighetsstadgan och servicestrategin behandlade styrgruppen även servicekriterier, servicesedlar, klientavgifter, personlig assistans, plan för utveckling av det fysiska servicenätverket och flertalet dokument som styr förvaltningen.

Styrgruppen för beredningen av Österbottens välfärdsområde sammanträdde på tisdag 16.11. Nästa sammanträde hålls 14.12.

17.11.2021 Redaktion_Toimitus