Vid kronisk lymfatisk leukemi ( KLL) innehåller blodet ett ökat antal mogna lymfocyter. Det är den vanligaste leukemiformen och förekommer främst i de något högre åldrarna. En del patienter har sjukdomen i en symtomfri form och dessa kan ha samma förväntningar på livet som tidigare. Hos andra kan sjukdomen vara mer aggressiv och innebära större problem redan kort efter diagnostseringen.

Det finns inga klara orsaker till KLL. Det finns ingenting som pekar på att något virus eller någon infektion skulle vara orsaken. Den är inte ärftlig och smittar inte.

Diagnostisering av KLL

En hematolog dvs. en specialist på blodsjukdomar ställer diagnosen på basen av ett benmärgsprov.

Behandling av KLL

Utsikterna för många patienter är mycket ljusa och framförallt för dem med sjukdomen i ett tidigt stadium kan behandling vara obehövlig för många år framöver. Man kan fortsätta att leva sitt normala liv bortsett från en kontroll var tredje till sjätte månad.

För de som besväras av symtom behövs behandling. Beslutet att påbörja cytostatikabehandling beror på i vilket stadium sjukdomen befinner sig och vilka symtom som besvärar. Det kan behövas en tids observation till en början innan man kan avgöra hur snabbt den fortskrider och vilken behandling man skall välja.

En del cytostatikabehandlingar ges i form av tabletter vilket gör att du kan vara hemma och leva som vanligt. Andra igen måste ges i droppform direkt i blodet och kräver därför sjukhusvård. Strålbehandling kan ges åt många patienter.

Både sjukdomen i sig och biverkningar av själva behandlingen gör att du behöver sk. stödbehandling.

Normala blodceller bildas från sk. stamceller. Genom en rad delningar och mognadsprocesser utvecklas specialiserade celler bl.a. erytrocyter (röda blodkroppar), trombocyter (blodplättar) och leukocyter (vita blodkroppar). Vid elakartade blodsjukdomar uppstår det en störning i detta system och omogna eller dåligt fungerande celler infiltrerar benmärgen och sprider sig ut i blodet.

Utrymmet för den normala produktionen minskar vilket leder till brist på olika blodceller.

Erytrocyter (röda blodkroppar) behövs för syretransporten i kroppen. Brist på erytrocyter leder till lågt Hb-värde och vi pratar om anemi, med blekhet och trötthet som följd. Anemin kan korrigeras för en tid genom erytrocyttransfusioner (bloddropp).

Brist på trombocyter (blodplättar) leder till ökad blödningstendens med blåmärken, näsblod etc. Genom att ge dig trombocyter kan vi minska risken för blödningar tills din egen kropp börjar producera tillräckligt med friska celler.

Leukocyterna (vita blodkroppar) skyddar oss från infektioner. I samband med lågt antal leukocyter eller dåligt fungerande leukocyter är risken att insjukna i infektioner större. Olika antibiotikapreparat i tablettform kan behövas som skydd. Om du redan insjuknat i en infektion kan du behöva kombinationer av antibiotika, ofta i form av dropp direkt i blodet.

03.12.2015 VKSadmin