Myelom är benämningen på en sjukdom som kännetecknas av en okontrollerad tillväxt av onormala, cancerartade plasmaceller i benmärgen. Sjukdomen har olika förlopp från individ till individ, men oftast kan man genom behandling bli bra eller bättre under många års tid. Forskarna vet inte idag vad som orsakar myelom. Däremot vet man hur sjukdomen uppstår och hur man kan bromsa den.

Vid myelom sker en störning i benmärgen som gör att det bildas härdar av elakartade plasmaceller i benmärgen. Benmärgen finns inne i skelettet främst i bröstbenet, revbenen, bäckenbenet, nyckelbenen, ryggkotorna och överarmsbenen. I benmärgen bildas förutom plasmaceller också våra övriga blodceller.

Plasmacellernas funktion är att bilda ett kontrollerat antal olika sk immunglobuliner. Dessa immunglobuliner deltar i vårt immunförsvar och skyddar oss mot virus- och bakterieinfektioner. Vid myelom börjar de elakartade härdarna av plasmaceller att producera ett överskott av en viss typ av immunglobuliner. Följden blir att produktionen av andra lika viktiga immunglobuliner trycks ner. Det normala immunförsvaret (motståndskraften) försämras och man råkar lättare ut för olika infektioner.

När de elakartade plasmacellerna okontrollerat börjar föröka sig och bilda härdar i benmärgen skadar de samtidigt benvävnaden (skelettet) och sk hålrum bildas. Det sker samtidigt en urkalkning av skelettet vilket gör det skört och svagt. I svåra fall kan t.o.m. spontana benbrott förekomma.

Diagnostisering av Myelom

Dina symtom, en sternalpunktion, omfattande laboratorieprov både från blodet och urinen samt eventuellt röntgenundersökningar av ditt skellett ger läkaren svar om du har Myelom. En hematolog fastställer alltid diagnosen.

Behandling av Myelom

Den vanliga behandlingen vid myelom är behandling med cytostatika och kortison. Cytostatika är ett läkemedel som dödar framförallt snabbt växande celler. Cytostatika påverkar både sjuka och normala celler, vilket gör att de måste användas med både omsorg och försiktighet. Behandlingen ges i omgångar sk kurer. Beroende av i vilket skede din sjukdom befinner sig och vilket allmäntillstånd du har avgör läkaren hurudan behandling du skall få. Cytostatika kan ges i tablettform eller i form av dropp. Det är svårt att i förväg säga hurudan behandling och med vilka intervaller du kommer att bli skött, allt är beroende av hur du reagerar och vilken respons (svar) behandlingen har på ditt myelom. Man kan också ge strålbehandling riktad mot någon speciell härd i skelettet och på så sätt minska smärtan.

Både sjukdomen i sig och biverkningar av själva behandlingen gör att du behöver sk. stödbehandling.

Normala blodceller bildas från sk. stamceller. Genom en rad delningar och mognadsprocesser utvecklas specialiserade celler bl.a. erytrocyter (röda blodkroppar), trombocyter ( blodplättar) och leukocyter (vita blodkroppar). Vid elakartade blodsjukdomar uppstår det en störning i detta system och omogna eller dåligt fungerande celler infiltrerar benmärgen och sprider sig i ut i blodet.

Utrymmet för den normala produktionen minskar vilket leder till brist på olika blodceller.

Erytrocyter (röda blodkroppar) behövs för syretransporten i kroppen. Brist på erytrocyter leder till lågt Hb-värde och vi pratar om anemi, med blekhet och trötthet som följd. Anemin kan korrigeras för en tid genom erytrocyt transfusioner (bloddropp).

Brist på trombocyter (blodplättar) leder till ökad blödningstendens med blåmärken, näsblod etc.Genom att ge dig trombocyter kan vi minska risken för blödningar tills din egen kropp börjar producera tillräckligt med friska celler.

Leukocyterna (vita blodkroppar) skyddar oss från infektioner. I samband med lågt antal leukocyter eller dåligt fungerande leukocyter är risken att insjukna i infektioner större. Olika antibiotikapreparat i tablettform kan behövas som skydd. Om du redan insjuknat i en infektion kan du behöva kombinationer av antibiotika, ofta i form av dropp direkt i blodet.

Idag finns det tillgång till olika transplantationsformer vid Myelom. Redan från början utreder man alla behandlingsalternativ. Du får mera information om behandlingar och vilken som eventuellt kan bli aktuell för dig av din vårdande läkare.

03.12.2015 VKSadmin