Vid en hjärtinfarkt täpps ett kranskärl till och det uppstår syrebrist i den del av hjärtmuskeln som försörjs av kranskärlet. En långvarig syrebrist leder till en skada i hjärtmuskeln. Hjärtmuskelvävnad som dött kan inte återbildas utan den ersätts med bindväv.

Undersökningar

När man misstänker en kranskärlssjukdom ordinerar läkaren olika undersökningar enligt de symtom som patienten uppvisar, t.ex.:

  • hjärtfilm och blodprover
  • belastningstest (cykeltest)
  • koronarangiografi (kontrastmedelsundersökning av kranskärlen)
  • hjärtultraljudsundersökning (echo)
  • hjärtperfusionsundersökning (isotopundersökning)

Behandling

I första hand behandlas kranskärlssjukdomen med mediciner, såsom:

  • aspirinpreparat
  • kort- och långverkande nitropreparat
  • betablockerare, kalciumblockerare eller ACE-hämmare
  • statiner (kolesterolsänkande mediciner)

Vid svår kranskärlssjukdom kan man överväga att göra en ballongutvidgning av kranskärlen eller en bypass-operation.

Riskfaktorer

Förutom läkemedelsbehandlingen är det viktigt att minska riskfaktorerna och ha en livsstil som skyddar hjärtat. Riskfaktorerna kan elimineras med:

  • hjärtvänlig mat
  • motion
  • rökstopp 
  • normal vikt
  • begränsat alkoholintag

    Info

Hjärtskötare Helena Svahn ger mera information om allt som berör kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt samt om rehabilitering och hjärtkurser. Hon kan även ge information om hjärtföreningarnas verksamhet.

28.02.2020 Redaktion_toimitus