Vid en hjärtinfarkt täpps ett kranskärl till och det uppstår syrebrist i den del av hjärtmuskeln som försörjs av kranskärlet. En långvarig syrebrist leder till en skada i hjärtmuskeln. Hjärtmuskelvävnad som dött kan inte återbildas utan den ersätts med bindväv.

Undersökningar:

När man misstänker en kranskärlssjukdom ordinerar läkaren olika undersökningar enligt de symtom som patienten uppvisar, t.ex.:

  • hjärtfilm och blodprover
  • belastningstest (cykeltest)
  • koronarangiografi (kontrastmedelsundersökning av kranskärlen)
  • hjärtultraljudsundersökning (echo)
  • hjärtperfusionsundersökning (isotopundersökning)

Behandling:

I första hand behandlas kranskärlssjukdomen med mediciner, såsom:

  • aspirinpreparat
  • kort- och långverkande nitropreparat
  • betablockerare, kalciumblockerare eller ACE-hämmare
  • statiner (kolesterolsänkande mediciner)

Vid svår kranskärlssjukdom kan man överväga att göra en ballongutvidgning av kranskärlen eller en bypass-operation.

Riskfaktorer:

Förutom läkemedelsbehandlingen är det viktigt att minska riskfaktorerna och ha en livsstil som skyddar hjärtat. Riskfaktorerna kan elimineras med:

  • hjärtvänlig mat
  • motion
  • rökstopp 
  • normal vikt
  • begränsat alkoholintag

    Info:

Hjärtskötare Helena Svahn ger mera information om allt som berör kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt samt om rehabilitering och hjärtkurser. Hon kan även ge information om hjärtföreningarnas verksamhet.

07.08.2017 Redaktion_toimitus