Med ett epileptiskt anfall avses övergående störningar i hjärnverksamheten som är en följd av en avvikande urladdning av elektrisk verksamhet i hjärnan. Den epileptiska urladdningen kan sprida sig från den lokala begynnelsepunkten till att omfatta en del av hjärnan eller hela hjärnbarken. Beroende på var urladdningen sker och dess spridningsområde ger anfallet olika symtom.

De mest förekommande anfallssymtomen är störningar i medvetandet, kramper, sinnesstörningar eller beteendestörningar. Vem som helst kan få ett epileptiskt medvetslöshetsanfall med kramper under sin livstid, t.ex. på grund av stress, alkohol, för lite sömn eller som en följd av användningen av vissa läkemedel. Först då en person har en benägenhet att återkommande få anfall utan särskild exponering pratar man om epilepsi.

Epilepsidiagnosen baserar sig på patientens symtom. För att säkerställa diagnosen används EEG, med vilken man registrerar elektrisk verksamhet i storhjärnan samt bildundersökningar av hjärnan såsom MRI och CT, med vilka hjärnans uppbyggnad utreds.

Utgångspunkten för att lyckas med vården av epilepsi är att personen som har epilepsi förbinder sig till den egna vården. Vården av epilepsi är alltid förknippad med livssituationen hos den person som insjuknat. Varje patient är en individ och alla patienter har inte samma symtom. För en epilepsipatient är de viktiga levnadsvanorna långt de samma som för övriga människor, nämligen en hälsosam kost och ett regelbundet leverne. Det är viktigt att patienten själv vet vilka faktorer som kan inverka på epilepsin.

En regelbunden, kontinuerlig och långvarig medicinering är en förutsättning för att vården skall lyckas. Patienten ansvarar i sista hand för att den planerade läkemedelsbehandlingen förverkligas. Varje patient har en individuell medicindosering. Beslutet om när läkemedelsbehandlingen skall inledas och doserna skall ökas sker i samverkan, men läkaren väljer läkemedlet och dosen enligt individ. Hälsotillståndet hos patienten kontrolleras med regelbundna mellanrum med hjälp av läkarundersökningar och blodprov.

02.12.2015 VKSadmin