Störningar i hjärnans blodcirkulation indelas i två typer: lokal tilltäppning av blodåder (infarkt) och blödning i någon blodåder i hjärnan. Den gemensamma benämningen för dessa är stroke. När en blodåder tilltäpps sker det en vävnadsskada i ett bestämt område. Vid hjärnblödning rinner blodet in i hjärnvävnaden (ICH) eller under spindelvävshinnan (SAV). Blodet absorberas så småningom.

Hjärninfarkt eller hjärnblödning skadar nervvävnad. Celler i det centrala nervsystemet förnyas inte men de förmår att skapa nya förbindelser och de funktioner som de sköter om kan omorganiseras. Därför når man det bästa resultatet med rehabilitering som inleds så tidigt som möjligt.

De vanligaste symtomen vid stroke är plötslig kraftlöshet och/eller känslolöshet i armar och/eller ben, svårigheter med talförmåga/talförmågan försvinner helt, svårigheter att svälja, hängande mungipa, svindel, balanssvårigheter.

Riskfaktorer för stroke: förhöjt blodtryck, tobaksrökning, övervikt, hjärtsjukdomar, diabetes och förhöjt blodfettvärde.

Rehabiliteringen utgör hörnstenen i vården av strokepatienter. Med rehabilitering strävar man efter att korrigera den insufficiens som skadan i hjärnvävnaden orsakat. Patienten stöds av en mångprofessionell sakkunniggrupp som består av: en neurolog, sjukskötare, fysio-, tal- och ergoterapeut, neuropsykolog, rehabiliteringshandledare och socialarbetare.

Rehabiliteringsplanen utarbetas tillsammans med patienten, anhöriga och de parter som deltar i rehabiliteringen.

02.12.2015 VKSadmin