Under hösten 2020 gjordes en kartläggning av nuläget i Österbotten inom ramen för projektet Framtidens social- och hälsocentral. Kartläggningen var ett delmål för projektet och den kommer att fungera som grund för det fortsatta utvecklingsarbetet i projektet och gemensamt med beredningsarbetet för Österbottens välfärdsområde.

Syftet med kartläggningen av utgångsläget var att få kunskap om hurdan beredskap kommunerna i Österbotten har för att ta i bruk verksamhetsmodeller för servicehandledning och familjecenter. Eftersom en del av beredningsarbetet för Österbottens välfärdsområde bl.a. är att definiera indikatorer för tillgång till service i området, beskrivs synpunkterna hos de ledande tjänstemännen för kommunernas social- och hälsovårdstjänster som en del i kartläggningen av utgångsläget. 19.1.2021 ordnades ett infotillfälle där kartläggningens resultat presenterades för kommunernas, social- och hälsovårdens samt sjukvårdsdistriktets representanter. Kartläggningen hittas i sin helhet via länken:  https://innokyla.fi/fi/kokonaisuus/pohjanmaa-tulevaisuuden-sote-keskus

På basen av resultaten från bedömningen av utgångsläget kan bland annat följande saker konstateras:

  • Tjänster på distans och elektronisk tidsbokning används i viss utsträckning i kommunerna.
  • I området finns ett stort intresse av att utveckla de digitala tjänsterna.
  • Serviceprocesserna för äldre har definierats i kommunerna.
  • Arbetsredskap för identifiering av kunder i behov av sektorövergripande service/vård används inte i omfattande utsträckning,
  • Multiprofessionella verksamhetsmodeller används.
  • I utvecklingsarbetet av verksamhetsmodeller för familjecentermodellen upplevdes det viktigt att utveckla förebyggande tjänster och att olika aktörer, inklusive tredje sektorn, finns tillgängliga på samma ställe.
  • RAI instrumentet används i stor utsträckning inom äldreomsorgen och det används för att kartlägga och identifiera kundernas behov. 
  • Lean metoden används delvis i området
  • Samarbetet med den tredje sektorn upplevdes som viktigt, men systematiska verksamhetsmodeller för att skapa samarbetsmönstren finns det ännu lite av. 
  • Erfarenhetsaktörer används i liten utsträckning i området.
  • Den stora mängden datasystem inom området försvårar informationsgången mellan organisationerna.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att resultaten visar att serviceutbudet och arbetsmetoderna i Österbotten är oenhetliga, vilket försvårar koordineringen av servicehelheterna och samordningen av basservicen. Resultatet sammanfaller med resultaten som Institutet för hälsa välfärd (THL) presenterar i sin rapport (5/2020). Området verkar dock ha en stark vilja att förstärka social- och hälsovårdstjänsterna samt dess verksamhet som helhet. Önskemålen i koppling till beredningen av Österbottens välfärdsområde handlar om att trygga enhetliga och jämlika tjänster för hela befolkningen i området.

Målgruppen för projektet Framtidens social- och hälsocentral är äldre personer, barn, familjer och unga. Syftet med projektets utvecklingsåtgärder är att förbättra tillgången till service för ovan nämnda grupper samt att ta i bruk olika kanaler för att ta kontakt. Med hjälp av olika digitala lösningar ska servicen bli mera lättillgänglig för alla. Inom projektet kommer man att pilotera olika interventioner med målsättning att kunna öka utbudet på förebyggande tjänster samt att få en större variation i dessa. Med hjälp av en förbättrad prognostisering ska servicen kunna riktas bättre till dem som behöver den. Genom en systematisk implementering av multiprofessionellt teamarbete minskar också risken att kunderna "bollas” fram och tillbaka, innan de får rätt service. Tack vara dessa åtgärder kan även kostnadsökningen dämpas. 

08.02.2021 Redaktion_Toimitus