En av målsättningarna för Österbottens välfärdsområde är att skapa en attraktiv arbetsplats som personalen kan vara stolt över. Tillsammans skapar vi en genuin vi-anda som sätter både klienter och personal i centrum. Våra långsiktiga strategiska mål är hög kunskapsnivå bland personalen, välbefinnande på jobbet och ett gott ledarskap. Dessa målsättningar sätter Österbottens välfärdsområde på kartan i en positiv bemärkelse både när det gäller personal och klienter.  

Den integrerade socialvården 

I den nya samkommunen förenas tretton kommuner till en gemensam, detta betyder i praktiken att socialvården får en större och starkare helhet som är jämlik med primär- och specialsjukvården. Genom ett gemensamt arbete organiseras och utvecklas socialvårdens service så att den integrerade vården möter regionala behov tillsammans med primär- och specialsjukvården. 

Socialvården utvecklas och byggs upp enligt en österbottnisk modell som försöker hitta lösningar till de utmaningar som serviceutbudet har idag. Lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården som instiftades år 2016 säkerställer högkvalitativ socialservice genom att begära utbildning och ett tillräckligt kunnande bland yrkesutbildade inom området. Institutet för hälsa och välfärd har upprättat en föreskrift om klassificeringen av socialvårdens serviceuppgifter som ligger till grund för den nationella linjedragningen för dokumentation och rapportering. Dessa riktlinjer ligger till grund för när välfärdsområdets modell  av socialvårdens serviceuppgifter och processer byggs upp. Socialvården präglas av en stark klientorientering. En av styrkorna i den österbottniska socialvården är att den finns nära klienterna och kännetecknas av en klientorienterad flexibilitet. Detta vill vi bevara och bygga vidare på! 

Gemensamma krafter förstärker personalens resurser 

Utredningar gällande arbetsvälmåendet inom socialvården på den nationella nivån väcker oro. Det sociala arbetet har hög personalomsättning och bristen på socialarbetare är ett faktum i stora delar av landet. Arbetet upplevs tungt och underbetalt, vilket har lett till att en stor del av den legitimerade yrkeskåren sökt sig till andra arbetspositioner. Pensionsförsäkringssamfundet Kevas senaste utredning påvisar att socialarbetarna hör till en av de tre yrkesgrupper där bristen på arbetskraft kommer att vara som störst år 2030. Inom de närmaste tio åren kommer var tredje socialarbetare och socialhandledare att gå i pension.  

I Österbotten utgör bristen på behöriga sökanden till socialarbetartjänster ett problem inom vissa områden. Förenandet av tretton kommuner till en gemensam samkommun blir ett första steg att förbättra situationen för personalen. I en större organisation finns större personalvolymer, vilket i praktiken leder till en större flexibilitet att fördela resurser inom personalen. Det finns då bättre möjlighet för personalen att specialisera sig och fördjupa sitt kunnande inom enskilda områden. Inom barnskyddet kommer personaldimensioneringen Inom barnskyddet kommer personaldimensioneringen inledningsvis få vara maximalt 35 klienter per socialarbetare, vilket stöder även personalens välmående.  

Ledande socialarbetare i nyckelroll  

Service och ledning ska finnas nära klienterna och klientarbetet, det är viktigt både för kvaliteten samt för personalens välmående. Ledningsmodellen för socialarbetet sätter den ledande socialarbetaren i nyckelroll. Substansarbetet ska vara i fokus för den ledande socialarbetaren, som tillsammans med socialarbetare och socialhandledare utför klientarbete och fattar beslut om socialvård. 

Det sociala arbetet är krävande. Ledande socialarbetare måste kunna ta ställning till komplexa frågor gällande enskilda klientärenden och samtidigt göra tolkningar av lagparagrafer och tillämpningsanvisningar. Dessutom ska den ledande socialarbetaren hjälpa andra anställda inom socialvården att tillsammans med klienten finna lösningar och stödformer som möter de enskilda behoven. Detta arbete görs oftast med knappa resurser. De tjänstemannabeslut som fattas inom socialvården har en stor påverkan på klienternas liv, men även en stark koppling till organisationens ekonomiska resurser.  

I vår nya organisation stöder ledande socialarbetare andra anställda inom socialvården att hitta och utveckla sin egen yrkesidentitet, samtidigt som de deltar i utvecklingen av socialvårdens innehåll och arbetsmetoder. Huvudansvaret för personal- och ekonomiadministration ska i huvudsak finnas hos de förmän som inte deltar i det direkta klientarbetet. Till övriga delar av socialvården byggs ledningsstrukturen upp enligt en likvärdig modell som vård- och läkarlinjen.  

Möjligheternas välfärdsområde för socialvården 

Den mångfacetterade socialvården behöver bli synlig, detta bär vi alla som arbetar inom socialvården ett gemensamt ansvar för. Ett enat och förenhetligat Österbotten är framtiden där vi har fina utvecklingsmöjligheter. Som resursdirektör för socialvården vill jag se till att ta till vara på personalens kunnande, bevara fungerande servicemodeller och jobba för att personalen inom socialvården ska trivas och vara stolta över sitt arbete.  Med gott mod mot nya möjligheter och utmaningar i det nya välfärdsområdet! 

Carina Nåls, socialdirektör för Österbottens välfärdsområde 

09.06.2021 Projekt_Hankkeet