Nyckeltalen för landskapet Österbotten talar om att det går bra för regionen. I jämförelse med övriga Finland har vi en hög sysselsättningsgrad. Här bor Finlands friskaste befolkning. Försörjningskvoten ligger minst på landskapens genomsnittliga nivå. Inom energitekniken har vi det mest anmärkningsvärda klustret av de nordiska länderna, regionen står för en tredjedel av Finlands energiteknikexport.

Trots de många framgångsfaktorerna har vi problem med välfärden i vardagen, och för att lösa dem behövs effektiva och mångprofessionella social- och hälsovårdstjänster. Enligt den senaste bedömningen från Institutet för hälsa och välfärd är social- och hälsovårdstjänsterna i vår region, trots styrkorna, delvis splittrade och det fungerar inte alltid tillräckligt bra när de ska passas ihop.  

Vi har valt den rätta lösningen

Beredningen av Österbottens välfärdsområde har påbörjats enligt kommunernas gemensamma viljeyttring. Österbotten väntade inte på att se hur serviceintegreringen av social- och hälsovården förs i mål nationellt. "Ni har valt en bra lösning", har vi fått höra från andra delar av Finland.

Inga fler ”hör inte till oss”-situationer

Välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster har lite brister och ofyllda tomrum, som den enskilda kommunen inte har tillräckligt med resurser för att åtgärda. I varje kommun uppstår situationer då kommunens kunder inte alltid får tillgång till den tjänst de behöver. Det saknas rätt yrkeskunnig, tjänsten finns inte i kommunen eller så fungerar inte samarbetet mellan de olika servicesystemen. Då problemen blir långvariga och mer komplicerade föds även nya servicebehov, som kräver specialsakkunnighet och hjälp av flera olika yrkesutbildade.  

Sett till både den enskilda kommunens och hela områdets helhetsbild, är en integrering av social- och hälsovårdstjänsterna ur många olika perspektiv den rätta vägen att gå. Under en ansvarig organisation kan service- och vårdkedjorna sammanlänkas, det vill säga integreras, på säkrast möjliga sätt. I fortsättningen får det inte uppstå situationer där kunden får höra ”detta hör inte till oss”.

Arbetstagargrupper tas med i beredningen

En av den nya ledningens mest centrala utmaningar är att förmedla uppdaterad, förståelig information på två språk till områdets 7 000 arbetstagare, invånare och kommunernas beslutsfattare. Förändringen har skapat många orosmoln bland arbetstagarna på de olika serviceenheterna: ”Var finns vår serviceenhet, den nämns inte någonstans? Vem leder oss? Var fattas besluten? Varför har ingen frågat oss?” Det finns ännu frågetecken att räta ut. Olika arbetstagargrupper och kommuninvånarna bör komma med i beredningsarbetet. Inbjudan till arbetsgrupper som jobbar med beredningen börjar så småningom droppa in i e-postinkorgarna. Det här orsakar extra press, då man samtidigt ska trygga servicen i vardagen i de nuvarande serviceenheterna. Mitt i all brådska utvecklar vi ett gemensamt, sammanlänkat välfärdsområde.

Förnyelsen har börjat och fortsätter ända in i mål

Den stora förnyelsen känns tidvis skrämmande och extremt krävande, men det har känts bra att inleda arbetet tillsammans med kunniga och erfarna kollegor. Vi hade planerat bekanta oss med serviceenheterna i alla kommuner i februari och mars, men på grund av coronaläget har vi tyvärr inte kunnat gästa kommunerna. Det är viktigt att med egna ögon och öron se och höra hur servicen ordnats. Vi har gemensamma nötter att knäcka, men det finns också fungerande lösningar och en stor vilja att utveckla servicen och arbetsmetoderna. Reformen av strukturen har påbörjats. Nu vänder vi inte om mera, utan fortsätter ända in i mål.

 

Erkki Penttinen,  sektordirektör, personer i arbetsför ålder

12.04.2021 Projekt_Hankkeet